|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!
Tjenare Björn ! Jag har 3 frågor till dig. 1 : Jag undrar i vilken position Xochiquetal Mons ligger på venus. I vilket högland ligger bergstoppen på ? Aphrodite Terra eller Ishtar Terra ? 2: Vad heter den högsta toppen på Maxwells bergskejda ? 3: Hur lång tid skulle det ta att göra en terraformning på Mars om det nu skulle vara möjligt att det gick att genomföra ?
Mvh Andreas
/ Andreas, 18 år från Laxå
Hej Andreas,
På Venus mäter man longituden utifrån en (godtyckligt vald) krater vid namn
Ariadne. Longituden ökar moturs (sett från en punkt högt ovanför Venus'
nordpol). Latituden är noll på ekvatorn och mäts positiv norrut. I detta
koordinatsystem ligger Xochiquetzal Mons på longitud 270 grader och latitud
+3.5 grader. Berget ligger i ett övrigt tämligen låglänt område mellan Beta Regio
och Phoebe Regio, långt bort ifrån både Aphrodite Terra och Ishtar Terra.
Högsta berget på Venus heter Maxwell Montes och ligger på Ishtar Terra.
Personligen har jag inte särskilt stor tilltro till den praktiska möjligheten att
terraformera Mars (dvs att göra den bebolig för människor genom att göra
atmosfären tjockare och därmed temperaturen mer behaglig). Vi har enorma
problem att hålla vår egen planet i styr (global uppvärmning), så kan
vi lösa DET problemet ska vi vara nöjda.
/Björn |
Vad är det som bestämmer hur stor gravitation ett objekt har ? (helst ett lite längre förklaring)
/ Marcus Andersson, 15 år från Bollnäs
Hej Marcus,
Det är ett objekts massa som bestämmer hur stark gravitationskraft
det har. Om massan fördubblas, betyder det också att gravitationskraften
fördubblas. Dock beror också kraften man känner från objektet
på avståndet till objektet. Kraften avtar som kvadraten på
avståndet. Det betyder, att om avståndet födubblas, minska kraften
2*2=4 gånger i storlek. Om avståndet bli tre gånger större, blir kraften
3*3=9 gånger mindre.
/Björn |
hej! vad för typ av saker är det som gör hål i uv strålningen ?
/ felix, 13 år från laholm
Hej Felix,
Jag är inte säker på att jag förstår din fråga. Men jag gissar att
du menar hålet i ozonlagret som gör att mer ultraviolett
strålning tränger ned till jordytan än tidigare?
Ozon består av tre syreatomer som sitter samman i en molekyl
(syret vi andas består av molekyler som innehåller två syreatomer).
Ozonet bildar att lager i atmosfären som skyddar oss från solens
skadliga ultravioletta strålar. På grund av utsläpp av freoner
från industrin, började ozonet förstöras, eftersom freoner och
ozon reagerar med varandra. Då fanns det inte längre ett lika
bra skydd mot ultraviolett strålning - den tränger då ned till
jordytan och ökar risken för att vi ska få hudcancer. Genom att
sluta använda freoner i till exempel våra kylskåp, har hålet
börjat täppas till igen. Det är alltså inte den ultravioletta
strålningen i sig som orsakade hålet i ozonlagret. Jag hoppas
att jag har svarat på din fråga, annars får du återkomma!
/Björn |
Hur fick Saturnus ringar?
/ casper , 9 år från skara
Hej Casper,
Man vet faktiskt inte riktigt hur Saturnus fick sina ringar. Länge trodde man
att Saturnus fick sina ringar i samband med att planeten bildades för
4.6 miljarder år sedan. Men senare studer har visat att materialet i
ringarna bryts ned ganska snabbt, och man räknar med att de har
en livslängd på kanske högst 0.1 miljarder år. Därför bildades de troligtvis
ganska "nyligen", kanske när två månar kolliderade med varandra.
Om vi väntar ytterligare en miljard år kanske inte Saturnus har
några tydliga ringar längre.
/Björn |
Hej!
Det verkar vara väldigt ansträngande att vara astronom.Hur hinner du med din fritid?
Kan man leva ett normalt liv med familj och vänner om man väljer att bli astronom?
/Karina
/ Karina, 13 år från Uppsala
Hej Karina,
Astronomer lever väldigt olika typer av liv, precis som inom vilken
annan yrkesgrupp som helst. Det går naturligtvis bra att kombinera
astronomiyrket med familjeliv också. Dock är det inte någon skillnad
på astronomi och andra akademiska yrken, på så sätt att många
väntar med att t. ex. skaffa barn till ganska sent i livet. Anledningen
är att doktorsstudier är fruktansvärt tids- och resurskrävande, så
det är inte alltid lämpligt att skaffa barn under tiden man
doktorerar.
/Björn
|
hej
jag vill veta vem har upptäckt stjärnorna.
mvh Avin
tach för dig
/ Avin Hussein, 16 år från sverige
Hej Avin,
Man håller inte reda på vem som har upptäckt vilken stjärna.
De riktigt ljusstarka stjärnorna har varit kända av alla
människor i alla tider (man behöver bara gå ut på natten
för att se dem). De ljussvaga stjärnorna, som man bara
kan se med teleskop, är så fruktansvärt många, att
det skulle vara en omöjlig (och helt onödig) uppgift att
hålla reda på upptäckare.
/Björn |
VAd händer när man upptäcker en komet i sverige?
/ Benjamin, 6 år från uppsala
Hej Benjamin,
Det har bara upptäckts två kometer av en svensk astronom.
Båda har upptäckts av Claes-Ingar Lagerkvist, som är en
kollega till mig här i Uppsala. Det som händer är att kometen
blir uppkallad efter upptäckaren.
/Björn |
När upptäcktes Jupiter?
Har någon rymdfärja eller sond varit där eller i närheten?
Är det ett objekt vi vet mycket eller lite om?
Hur långt från solen/jorden befinner sig objektet?
Vilka är de utmärkande dragen för objektet?
Kan man se det från jorden med blotta ögat?
Tack på förhand / Maria
/ Maria, 16 år från Årsunda
Hej Maria,
Jupiter har varit känd i alla tider. Det finns inget upptäcktsdatum
eller någon speciell upptäckare. Jupiter är, efter solen, månen,
och planeten Venus, det fjärde starkast lysande objektet på
himlen.
Jupiter har fått besök av de båda Voyager-sonderna (förbiflygningar
som gick ganska snabbt), och av rymdsonden Galileo (som gick in
i bana runt planeten och gjorde ingående studier av Jupiter
och dess månar). På grund av dessa rymdsondsmissioner och
observationer gjorda från jorden samt med rymdteleskop, har
vi en mycket omfattande kunskap om Jupiter. Det finns dock
naturligtvis mycket mer att lära.
Avståndet mellan jorden och solen, som uppgår till 150 miljoner
kilometer, kallas även en astronomisk enhet (AE). Avståndet
mellan solen och Jupiter är 5.2 AE.
Det mest utmärkande draget för Jupiter är dess storlek. Den väger
mer än dubbelt så mycket som de övriga sju planeterna tillsammans.
Eftersom den är det fjärde ljusstarkaste objektet på himlen ses den
med lätthet för blotta ögat.
/Björn |
Hej!!! Vad är dom 3 viktigaste upptäckterna inom universums historia??
/ Sarah Andersson, 14 år från Göteborg
Hej Sarah,
Det var verkligen en svår fråga! Jag tror att de viktigaste upptäckterna handlar
om de saker som bidrar till att forma vår världsbild. Den nuvarande vetenskapliga
världsbilden som beskriver hur universum bildats och utvecklats med tiden
bygger på Einsteins allmänna relativitetsteori (en teori som beskriver hur
gravitation fungerar) samt partikelfysik (som beskriver hur materiens minsta
beståndsdelar uppför sig). Tillsammans bildar de den så kallade "big bang"-kosmologin.
De tre viktigaste upptäckterna blir i så fall de observationer som visat att big bang-
kosmologin har rätt, nämligen:
1) Enligt big bang-teorin var universum så varmt i början att materien var joniserad,
det vill säga att inga elektroner kretsade kring atomkärnor, utan att atomkärnor
och elektroner var skilda från varandra. Men ca 300 000 år efter big bang hade det blivit
så svalt (ca 3000 grader) att elektronerna bands till atomkärnorna, en händelse som kallas för
"rekombinationen". Fram tills denna tidpunkt hade ljuspartiklarna, fotonerna, hela
tiden kolliderat med de fria elektronerna, vilket gjorde att de fick samma temperatur.
Men när elektronerna rekombinerade med atomkärnorna upphörde elektroner och
fotoner att ha samma temperatur, eftersom de inte längre kolliderade med varandra.
Det enda som därefter bestämde fotonernas temperatur är universums expansion, vilket
kyler ned dem. Man räknade ut, att den expansion som förflutit sedan den tid då
universum var 300 000 år borde ha kylt ned fotonerna från 3000 grader till ungefär
2.7 grader (över absoluta nollpunkten). Om detta var sant borde man i dag kunna
observera en stor mängd fotoner med en våglängd som svarar mot en temperatur
på 2.7 grader, som kommer emot oss ifrån alla riktningar och är lika stark vart
vi än tittar. Denna så kallade "bakgrundsstrålning" upptäcktes verkligen, och det
skedde 1965. Upptäckarna, Arno Penzias och Robert Wilson fick Nobelpriset i
fysik år 1978 för denna upptäckt. Alltså: en av de viktigaste upptäckterna
är upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningen.
2) Big bang-teorin säger alltså att universum ska expandera. Det måste betyda att
alla galaxer är på väg bort ifrån varandra. Dessutom ska galaxer som ligger längre
bort röra sig bort med högre hastighet. Stämmer detta? Man får ge sig ut och
observera galaxer, och mäta deras hastigheter och avstånd. Det visar sig då
att galaxerna faktiskt är på väg bort ifrån varandra med stor hastighet, och att
denna hastighet ökar ju mer avlägsna de är. Detta upptäcktes av astronomen
Edwin Hubble år 1929. Upptäcken att universum expanderar är alltså ytterligare
en mycket viktig upptäckt.
3) När universum var mycket ungt var det fruktansvärt varmt, så varmt att
materia som vi känner den inte kunde existera. Men när universum kyls ned
på grund av expansionen bildas det gradvis olika typer av atomkärnor. Man
kan räkna ut att den materia som bildas kort efter big bang till 75% består
av väte, medan resten nästan uteslutande är helium. Dessutom bildas mycket
små mängder litium, beryllium, och bor. Efter omfattande observationer av
vad materien i galaxerna består av, har man kommit fram till att den
mycket riktigt består av väte till ungefär 75%, medan 24-25% är just
helium. Därför är upptäckten av universums kemiska sammansättning
en tredje mycket viktig upptäckt.
/Björn |
Hur har jorden och alla andra planeter bildats ??
/ Erik, 13 år från sverige
Hej Erik,
I rymden mellan stjärnorna finns det ganska mycket gas och
små stenpartiklar. Dessa blir ibland upplysta av närbelägna
stjärnor och kallas då för "nebulosor", som kan bli riktigt
vackra och rika på färger.
Gasen och stoftet i sådana nebulosor faller ibland samman
på grund av gravitationen. I centrum på det sammanfallande
gasmolnet bildas ett kompakt och varmt objekt - en stjärna.
Den omger sig av rester av molnet, som plattats ut i en
skiva. Det är gasen och stenpartiklarna i denna skiva
som sedan klumpar ihop sig och bildar planeter och månar.
Solen, jorden, och de andra planeterna bildades på detta
sätt för ungefär 4.6 miljarder år sedan.
/Björn |
Hur kan det uppkomma is om det tex inte finns vatten? kan is bildas av andra saker?
Har solen någon fast yta som tex ''brinner'' eller är det bara lös eld som bildats till en boll? :)
Vet man om det finns vatten på Europa?
Hoppas du förstår frågorna och tack på förhand :)
/ Johannes, 15 år från Stockohlm
Hej Johannes,
Man använder ibland ordet "is" lite slarvigt. Man kallar alla gaser som
kylts ned så mycket att de övergår i fast form, för "is". Bäst är
naturligtvis om man specificerar vilken slags is man talar om,
till exempel "vattenis", eller "koldioxidis".
Solen har inte någon fast yta. Solen består till 98% av gaserna väte och
helium. Så man kan säga att solen är en stor boll av gas. Anledningen
till att dessa gaser inte far ut i rymden är att gas (som vilken annan form
av materia som helst) har en gravitationskraft. Denna gravitationskraft
är tillräckligt stark för att hålla samman den där gasbollen. Dessa gaser är
så varma att de glöder, och sänder ut det ljus vi ser.
Det är riktigt att det finns fruset vatten på Europa. Man talar om en "islinje"
som går nära Jupiters bana. Bortom denna linje är det tillräckligt kallt
för att fruset vatten ska kunna existera utan att förångas, även när
det omges av vacuum. Och mycket riktigt hittar vi väldigt många kroppar
bortom Jupiters bana som är väldigt rika på is, och Europa är en av dem.
/Björn
|
Hej!
Jag forskar i astronomin om Neptunus och har konstaterat här under tidens gång att väldigt mycket är osäkert om planeten. Det mesta är bara spekulationer.
Jag skulle gärna vilja veta exaktare varför Neptunus är blå. Jag har googlat efter svar ganska länge, men det enda jag hittar är att "metanet absorberar rött ljus".
Kan du förklara närmare vad det innebär?
Tack så mycket.
/ Martina, 17 år från Finland
Hej Martina,
Ljuset från solen består av spektrats alla färger, från blått till rött.
Ljuset som kommer från planeterna består av solljus som reflekterat
av planeten. Om en planet reflekterar ljus lika bra vid alla våglängder
(alltså är lika bra på att reflektera blått ljus som rött ljus), så kommer
planetens färg att vara densamma som solljuset (alltså gulvit).
Men om planeten är sämre på att reflektera en viss färg så
ser planeten inte längre gulvit ut.
Som du säger är atmosfären på Neptunus ganska rik på metan. Detta
metan är bra på att "suga åt sig" rött ljus, vilket kallas absorption.
Metanmolekylerna använder energin i det röda ljuset för att vibrera och
rotera. Konsekvensen blir att Neptunus blir dålig på att reflektera
rött ljust, eftersom det "blir kvar" på ytan. Då finns det mest gult,
grönt, och blått ljus i det reflekterade ljuset, och vi upplever
Neptunus som blågrön.
/Björn |
Hej hej! Jag undrar om du kunde berätta lite kort om hur en rymdfärja, eller om man ska säga rymdfarkost, är konstruerad. Sen så skulle jag jättegärna vilja veta lite grann om vad man behöver för att kunna överleva i rymden. Tack på förhand. Mvh Jonna.
/ Jonna, 15 år från Gotland
Hej Jonna,
Skillnaden mellan en rymdraket och en rymdfärga är att den senare kan
återvända och landa på jorden precis som ett flygplan. Den ser därför
också ut som ett flygplan, har en cockpit samt ett stort lastutrymme.
Astronauter som blir uppskjutna med vanliga rakter återvänder
i en liten kapsel som har fallskärmar och ibland bromsraketer.
En oskyddad människa kan inte leva många sekunder i rymden. Det råder
fullständigt vacuum, vilket gör att blodet omedelbart börjar koka om
man skulle ge sig ut utan rymddräckt. Det finns inte heller något syre
att andas, dessutom är solens ultravioletta strålar så intensiva att man
skulle få mycket svåra brännskador efter bara en kort stund. Mot allt
detta skyddar alltså rymddräckten.
/Björn |
Hejsan !
Jag undrar vad som händer med stjärnorna på dagen ?
/ Tove, 15 år från Sverige
Hej Tove,
Jorden omges alltid med stjärnor i alla riktningar. På dagen
är det dock så att solens intensiva ljus sprider sig i
vår atmosfär, så att himlen får ett sken i alla riktningar.
Detta sken (alltså himlens blå ljus) är tillräckligt
starkt för att "dränka" stjärnljuset så att det blir
osynligt för blotta ögat. Men med teleskop
kan man faktiskt se stjärnor även mitt på dagen!
/Björn |
Hej.
Jupiter har varit känd sedan förhistoriska tider. Men jag skulle vilja veta exakt under vilket årtionde planeten upptäcktes?!
p.s Vet du någon sida på internet som har några fina dikter om Jupiter? Eller kanske någon bra bok?!
/ Helene Söderberg, 17 år från Stockholm/Bro
Hej Helene,
Man kan tyvärr inte säga när Jupiter upptäcktes eller av vem.
Den lyser starkt på himlen och har setts av människor i alla
tider. Det är ungefär som att fråga "vem upptäckte solen".
Av planeterna är det bara Uranus och Neptunus som har
upptäckts i modern tid, eftersom de är så ljussvaga att man
behöver teleskop för att se dem. Uranus upptäcktes 1781 av
William Herschel, och Neptunus upptäcktes 1846 av
Johann Gottfried Galle.
/Björn |
hur länge är en stjärnsfalls skur på himelen hur länge håller den
/ jessy, 13 år från sverige
Hej Jessy,
Kometer rör sig längs mycket elliptiska ("ovala") banor i
rymden, och skickar hela tiden ut små stenpartiklar
i rymden, som frigörs när kometens is smälter i
solljuset. Dessa partiklar bildar då ett spår längsmed
kometens bana. När jordklotet råkar passera genom
ett sådant spår brinner de små stenarna upp i
vår atmosfär. En rymdsten som brinner upp på det
viset kallar vi meteor. När många meteorer brinner
upp samtidgt kallar vi det ett meteorregn.
Ett meteorregn varar så länge som det tar för jorden
att passera genom spåret jag nämnde. Spåret har
inte några tydliga gränser, så meteoritregnet
slås inte på eller av ögonblickligen, utan det är
en gradvis ökning av aktivitet fram till ett
maximum, varefter aktiviteten avtar. Detta
brukar dock ta högst ett par dagar, med ett
maximum som varar några timmar.
/Björn |
Hej!
Varför är månen en planet, medans andra planeters månar inte är planeter?
/ Marcus, 13 år från Bjärred
Hej Marcus,
I vårt solsystem finns åtta planeter: Merkurius, Venus, jorden,
Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, och Neptunus. Månen räknas
alltså inte som en planet (vilket heller inte några andra
månar gör). De är kort och gott alla - månar.
/Björn |
Vilken planet tycker du är finast.
Jag tycker Saturnus är finast
/ Emil, 9 år från Åstorp
Hej Emil,
Jag tycker nog också att Saturnus ser finast ut.
/Björn |
hej jag har en fråga om astronomi som jag vill ställa till dej.
Tar universum aldrig slut?och hur många meter eller mil eller kilomter är det i rymdren.
M.V.H
Nyfikna Tjejerna
tingeling
/ bella, 11 år från möllevången
Hej Bella,
Såvitt vi vet så är rymden oändligt stor. Man kan därför inte ange
en storlek i meter. Det finns dock en begränsning i hur stor
del av universum vi faktiskt kan se. Det beror på att ljuset
inte har en oändlig hastighet - det har "bara" en hastighet
på 300 000 km per sekund. Vi vet också att universum har
en ändlig ålder, som uppgår till 13.7 miljarder år. Den mest
avlägsna plats vi kan se (teoretiskt) är därför den plats
från vilket ljuset precis hunnit nå oss, efter att ha färdats
med de där 300 000 km per sekund, under en tidsrymd av
13.7 miljarder år... Vill man skriva det avståndet i kilometer
blir det en etta följd av 29 nollor... ett enormt tal! Men det
finns stjärnor och galaxer även utanför detta avstånd, det
är bara att det inte hunnit komma hit än.
/Björn |
Pluto är vel inte en planet.
Emil
/ Emil, 9 år från Åstorp
Hej Emil,
Det är riktigt att Pluto inte längre räknas som en planet, eftersom den
är för liten. Planeterna är de stora kropparna i solsystemet: Merkurius,
Venus, jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Lilla Pluto, och några av de största asteroiderna, till exempel Ceres
och Eris (en kropp bortom Neptunus som faktiskt är större än Pluto)
kallas nu gemensamt för "dvärgplaneter".
/Björn |
|
Föregående sida
