|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!
vad är ett svart hål ?
/ björn, 13 år från älvdalen
Hej Björn,
Ett svart hål är en stjärna som pressats samman inom en extremt liten
volym till följd av en stor explosion. När man samlar så mycket
massa inom en liten volym blir gravitationskraften fruktansvärt
stor på ytan av kroppen. Det svarta hålet har så stor gravitationskraft
att inte ens ljuset orkar ta sig bort från hålet. Därför är det "svart".
Jordeklotet skulle behöva pressas samman till ett objekt som är
ungefär en centimeter tvärs över innan det blir ett svart hål.
/Björn |
vem kom på namnen på planeterna
/ victor, 14 år från Älvdalen
Hej Victor,
De fem inre planeterna döptes ursprungligen av de gamla grekerna.
De döptes därefter om av romarna, till de namn vi nu använder. Romarna
använde då namnen på de gudar som liknande (dvs hade samma funktion som)
de grekiska gudarna.
Grekerna kallade den planet som var närmast solen för Hermes. Det var
för att planeten rörde sig snabbt över himlen, och Hermes var enligt
grekerna en snabbfotad budbärare, som förde meddelanden mellan
gudarna. Hermes var även resenärers och handelsmäns beskyddare.
Hos romarna kallades den gud som skyddade handelsmän och
handel för Merkurius. Därför började romarna kalla den innersta av
planeterna för just - Merkurius.
Nästa planet kallade grekerna för Afrodite, som var deras kärleksgudinna.
Troligtvis gav de planeten detta namn eftersom den är den starkast
lysande planeten på himlen, och därmed den vackraste. Romarna
döpte om den efter namnet på DERAS kärleksgudinna, Venus, som
är det namn vi fortfarande använder.
Den röda planeten utanför jorden döpte grekerna efter sin krigsgud,
Ares, som dränker allt i blod. Romarnas döpte om den efter namnet
på sin egen krigsgud, Mars.
Utanför Mars ligger en planet som grekerna kallade Zeus, efter sin
största och mäktigaste gud. Det namnet har visat sig passa ganska
bra, eftersom det skulle visa sig att det faktiskt var den största
av planeterna. Gudarnas överhuvud i den romerska mytologin
var Jupiter, därför kallade romarna planeten för just Jupiter.
Den planet som ligger näst på tur kallade grekerna för Kronos.
Kronos var tidens gud, som bland annat hade till uppgift att
flytta stjärnhimlen ett varv per dygn. Grekerna trodde att denna
rörelse flyttades över till den yttersta planeten - Kronos - som
sedan satte de andra planeterna i rörelse. Romarna döpte
denna planet till Saturnus, den gud i den romerska mytologin
som motsvarades av grekernas Kronos.
Dessa fem planeter var de ända som var kända i antik tid
(förutom jorden). År 1781 upptäckte den tysk-engelske
astronomen William Herschel en ny planet. Det rådde under
flera år en stor debatt om vad den skulle heta - man kallade den
bland annat Georges stjärna (Herschel ville uppkalla den efter Georg,
kungen av England). Men tillslut så valde man att kalla den Uranus,
eftersom de andra planeterna var döpta efter romerska gudar. Uranus
(eller som grekerna kallade honom, Ouranos), var en personifikation
av stjärnhimlen. Med detta namn ville man alltså antyda att planeten
låg väldigt långt bort, "nära stjärnhimlen".
År 1846 upptäcktes ytterligare en planet, av den tyske astronomen Galle.
Denna döpte man till Neptunus, efter romarnas havsgud.
/Björn |
var kommer våra stjärnbilder ifrån?
/ Julia rytter, 14 år från Älvdalen
Hej Julia,
Människor har i alla tider tyckt sig se mönster på himlen som bildats
av diverse ljusstarka stjärnor. Man har då döpt dessa mönster efter
diverse populära personer, monster, och föremål, som figurerar
inom den mytologi som är populär för tillfället. Det betyder, att
till exempel kineserna har definierat sina egna stjärnbilder och
givit dem namn som kommer från kinesisk mytologi, medan
afrikanska folk har en annan uppsättning stjärnbilder, med namn
hämtade från deras kultur. De stjärnbilder som vi använder i
västvärlden är de som användes i Romarriket. Dessa stjärnbilder
är alltså döpta efter diverse vidunder i den romerska mytologin.
Den romerska mytologin är i stort sett bara en kopia av den
grekiska mytologin. Därför använde de gamla grekerna samma
stjärnbilder (i stort sett) som vi, fast de hade andra namn för
dem. Grekerna har i sin tur "ärvt" flera stjärnbilder från ännu
tidigare kulturer. Till exempel har man hittat teckningar av
stjärnbilder från Egypten, Assyrien, och Babylonien, som
till stora delar liknar "våra" stjärnbilder. Vi har alltså de folk
som levde i dessa kulturer för många tusen år sedan att
tacka för de stjärnbilder vi har i dag.
/Björn |
Tja
Hur många människor har varit i rymden?
/ Fredrik, 14 år från Älvdalen
Hej Fredrik,
Ca 450 människor har varit i rymden.
/Björn |
Blir det vit färg när alla ljusvågor blir till ett, eller hur fungerar det?
/ Katarina, 16 år
Hej Katarina,
Ljus består av partiklar som kallas fotoner, som bär på en viss energi.
Det mänskliga ögat har förmåga att uppfatta ("se") fotoner om de
har energier mellan ett visst intervall. Om energin är större än detta
intervall kan vi inte se fotonerna, man vi kan mäta dem med diverse
intrument: denna strålning delas in i ultraviolett strålning, röntgenstrålning
och gammastrålning, efter ökande energimängd. Om energin är mindre
än det intervall vi kan se, talar man om infraröd strålning och radiostrålning.
Det där lilla energiintervallet vi kan se, kallar vi för "synligt ljus".
Detta ljus har inte någon färg i sig. Det har bara en viss energi. "Färgläggningen"
sker i vår hjärna. Det är alltså vår hjärna som "färglägger" ljuset, så att vi
människor kan skilja på ljus med olika energi. Upplevelsen av färg är därför
en subjektiv mänsklig upplevelse, som inte har med någon "objektiv verklighet därute"
att göra.
Vår hjärna klarar av att koda ljus av en viss energi till en bestämd färg, om ögat
ser tillräckligt mycket av denna energi, och om det inte finns så mycket fotoner
med andra energier som "stör". Men om ögat tar emot en stor blandning av
fotoner med olika energier, blir det lite kortslutning i hjärnan. Istället för att
se en stor blandning av färger, upplever vi människor denna blandning
som "vitt". Vitt är hjärnans sätt att tala om för oss att vi nu ser en soppa av
fotoner med en massa olika energier, inom det synliga energiområdet.
/Björn
|
Kan du beskriva vad novor är? Och om du orkar och vill kan du besvara på föjande frågor; vad är neutronstjärnor, variabla stjärnor och dubbelstjärnor.
/ Patrick, 16 år från Arvika
Hej Patrick,
Ordet "nova" är latin och betyder "ny". Ursprungligen användes det för
dittills okända stjärnor som plötsligt flammade upp på himlen och
blev synliga. Det rör sig alltså om stjärnor som av olika anledning
plötsligt ökar sin ljusstyrka kraftigt.
Det finns flera olika typer av novor. Många av dem består av en
dubbelstjärna, alltså två stjärnor som kretsar kring varandra,
där den ena stjärnan suger åt sig material från
den andra stjärnan. När detta material träffar stjärnans yta
sker en explosion, som leder till ökningen i ljusstyrka.
Novorna är exempel på variabla stjärnor, alltså stjärnor vars
ljusstyrka varierar med tiden.
Tack vare den ständiga ökningen i massa hos den stjärna som
drar till sig material från sin kompanion, kan dess massa bli
så stor att stjärnan tillslut kollapsar. Då får man en explosion
vars styrka är våldsamt mycket kraftigare än en vanlig nova: man
får en supernova av typ Ia. Explosionen trycker samman de inre
delarna av den exploderade stjärnan så kraftigt att man tvingar
protoner och elektroner att förena sig: kvar blir bara en stor
klump av neutroner, och man kallar detta för en neutronstjärna.
/Björn |
Hur kan det blåsa stormar i rymden när där inte finns någon luft?
Hälsningar Emma, Alice och Klara
/ Klass 4, 10 år från Skavbökeskolan
Hej Emma, Alice och Klara,
Till skillnad mot vad de flesta tror så är rymden mellan planeterna
inte helt tom. Där finns bland annat en mycket tunn "soppa" av
protoner och elektroner, som ständigt "kokar" bort ifrån
solens yta - den så kallade solvinden. När intensiteten i
denna vid ökar kraftigt till följd av något utbrott på
solens yta, talar man om en " geomagnetisk storm". Sådana
stormar är farliga både för astronauter och satelliter.
/Björn |
vad kallas en kringfarande liten sten som kommer till vår atmosfär och brinner upp?
/ hanna, 11 år från sthlm
Hej Hanna,
En sådan liten sten kallas meteoroid om den fortfarande är i rymden, den
kallas för meteor under de korta sekunder den befinner sig i jordens
atmosfär, och om den lyckas nå jordytan utan att brinna upp, kallas
den för meteorit.
/Björn |
hej björn jag undrar om jag kunde få lite historia om Rymdraketer,för jag håller på med ett projekt om det fast jag hittar ingen bra fakta på nätet,har varit här föut o frågat o vet att jag kan få bra svar^^
skriv gärna tillbaks=) M.V.H gustav
Eller om du kan ge mii en bra länk till en svensk sida om rymdraketens historia :)
/ Gustav, 15 år från Åtvidaberg
Hej Gustav,
Rymdforum är en förening som vill sprida information om de mer tekniska
aspekterna av rymdfart, där Rymdstyrelsen, Rymdbolaget, och Aerospace-
avdelningarna på Volvo och SAAB ingår. Där finns ett frågeforum som
bland annat handlar om raketer,
http://www.rymdforum.nu/
och jag hoppas att du där hittar den information du söker efter!
/Björn |
Hur tänkte man förr kring universum och hur det bildades?
/ Kurt, 18 år från Småland
Hej Kurt,
Den i västvärlden vanligaste föreställningen var att universum skapades
på sju dagar för ungefär sex tusen år sedan. I dag anser vi att universum
är ungefär 13.7 miljarder år gammalt, och att det är ett system som
kontinuerligt utvecklas och förändras.
/Björn |
varför heter den stora björnen
/ erik, 12 år
Hej Erik,
Vi människor tycker ju om att döpa saker och ting: barn, djur, bilar,
och flygplan - allt ska ha ett namn! En annan sak som vi människor
har döpt är stjärnbilderna. De är slumpmässiga mönster av
ljusa stjärnor på himlen, som vi tycker påminner lite om ett
lejon, eller en jägare, eller just en björn.
/Björn |
vem var det som upptävkte solsystemet?
vilket år var det när solsystemet upptäcktes?
/ emil fällgren, 13 år från sverige
Hej Emil,
Solen, månen, och de fem ljusstarkaste planeterna (Merkurius, Venus,
Mars, Jupiter och Saturnus), har varit kända i alla tider. Det går inte
att utse någon "upptäckare" eller något "upptäcksdatum". Det är
ungefär som att fråga "vem upptäckte vatten, och när skedde det".
/Björn
|
Hej, jag undrar om en måne måste ha en viss storlek för att kvalificera som en måne, för jag har undersökt detta, men det ända jag har hittar är det att vissa månar är asteroider, och jag är jätte förvirrad över vad som räknas som månar och som asteroider. Skulle vara jätte tacksam för svar!
/ Anna, 14 år från Göteborg
Hej Anna,
Det finns inte någon definitiv gräns för hur stor en kropp måste vara
för att räknas som måne - allt som går i omloppsbana runt en
planet är en måne. Det finns dock en praktisk gräns för hur små
objekt vi faktiskt kan se med våra teleskop och rymdsonder. Därför
är de minsta kända månarna flera kilometer i storlek.
/Björn |
Hej Björn! jag undrar hur mycket pengar som går åt till rymdforskningen varje år (alltså hur mycket pengar alla länder i världen lägger ut tillsammans)?
Och så undrar jag hur vårat solsystem kom till?
Tack på förhand"!
/ anonym, 16 år från göteborg
Hej anonym,
Jag har inte någon siffra på hur mycket pengar som används för rymdforskning i
hela världen. I Sverige har vi som mål att 4% av BNP ska användas till
forskning, dvs ALL forskning, inom alla områden. Det motsvarar ungefär
100 miljarder per år. Som jämförelse köper vi svenska julklappar för
50 miljarder per år. Så det är inte så mycket pengar som används till
forskning, tyvärr.
Jag har i korthet beskrivit hur solsystemet bildades på ett flertal ställen på
denna hemsida, om du bläddrar bland svaren.
/Björn |
kommer man någonsin veta vad halon är för nått asså det som är runt vår galax vintergatan
/ jimmy tanzi, 15 år från linköping
Hej Jimmy,
Vi vet redan i dag ganska mycket om halon, alltså det material som omger
vår galax, och som bildar en mer eller mindre sfärisk struktur. Där finns det
bland annat mycket gamla stjärnor, som var bland de första som bildades
när vår galax uppstod några miljarder år efter Big Bang.
/Björn |
Hur bildas nebulosor jag trodde att de bildades genom supernovor
/ jimmy tanzi, 15 år från linköping
Hej Jimmy,
Det är riktigt att en stor del av den gas som nebulosor består av
kommer från supernovor, alltså gamla stjärnor som exploderat.
Resten kommer från andra typer av stjärnor, som dör på
betydligt "lugnare" sätt. När solen dör om ca 5 miljarder år
kommer stora delar av dess massa "koka bort" ganska långsamt.
Detta material kommer då att bidra med gas till någon nebulosa
i vår galax, och kan sedan användas för att bilda en ny stjärna.
/Björn |
Hur blir man astronom om man vill bli det i framtiden
/ jimmy tanzi, 15 år från linköping
Hej Jimmy,
På hemsidan till Astronomiska observatoriet i Uppsala,
kan man läsa om hur man blir astronom.
http://www.astro.uu.se/grundutb/astroutbildning.html
I korthet bör man gå naturvetenskaplig linje på
gymnasiet, varefter man läser på universitetet
i ca nio år, innan man blir doktor i astronomi.
/Björn |
Hej jag undrar hur kol bildas och hur syre bildas?
/ Maya, 12 år från Malmö
Hej Maya,
Alla grundämnen som är tyngre än väte och helium, till exempel
kol och syre som du nämner, har bildats i centrum på en stjärna.
När stjärnan dör, kastas detta material ut i rymden och bildar
nya stjärnor och planeter. Man räknar med att ungefär 30 000
olika stjärnor har bidragit med det material som våra kroppar
består av!
/Björn |
när kommer solen släckas?
/ efrem, 15 år från sverige
Hej Efrem,
Solen har en beräknad livstid på ca 10 miljarder år. Den har nu
levt i ca 4.6 miljarder år, så den har ungefär kommit halvvägs i
sitt liv.
/Björn |
hur snabbt går rymdraketer?
/ anna, 18 år från stockholm
Hej Anna,
För att en rymdraket ska kunna lämna jorden måste den komma upp i
11.2 kilometer per sekund, så det går undan!
/Björn |
|
Föregående sida
