Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida







Dinosaurier
Däggdjuren
Grekisk Mytologi
Pirater
Riddare
Stjärnor och planeter
Ung Ekonomi
Vikingar
Vulkaner
Världshaven













Dinosaurier (LättLäst)

Forskning
Allt det man vet om dinosaurierna kommer från forskare som kallas för paleontologer.
Det är de som till exempel gräver upp fossil (ben och spår efter utdöda djur och växter).
Sedan försöker de räkna ut hur djuret såg ut och hur det levde.

När man först skulle beskriva dinosaurierna trodde man att de såg ut som stora ödlor eller krokodiler.
De fick därför namnet dinosaurier, vilket betyder "fruktansvärda ödlor".
Nu vet man att de var smidiga djur.
Många gick på två ben och var väldigt snabba.

Dinosaurierna tar över

Ödlelikt höftben
Man tror att de första riktiga dinosaurierna dök upp för ungefär 250 miljoner år sedan.
Under de 165 miljoner år som följde, utvecklades dessa till en mängd olika sorters djur.
När man jämför många av dem kan det vara svårt att tro att de faktiskt var släkt.
Man kan tack vare paleontologernas forskning dela upp dem i olika grupper.


Fågellikt höftben
Det finns olika sätt att dela in dem på.
Det finns köttätare och det finns växtätare.
Det finns dinosaurier med hårda svansar eller mjuka svansar.
Men oftast delar man in dem efter vilka höftben de hade.
Fågellika eller ödlelika.

Man är fortfarande inte riktigt säker på hur släktträdet ska se ut.
Det finns flera olika förslag.
Efterhand som man hittar fler fossil och får veta nya saker, så ändrar man om det.
Tittar man i en bok får man veta en sak, och tittar man i en annan så säger den något annat.
Det finns inte någon annan vetenskap där man bråkar så mycket som i paleontologin.
Man får gissa sig fram till hur saker hänger ihop.

Vill du läsa mer ingående om gruppindelningen av dinosaurierna
finns det under Dinoknappen här på UngaFakta.

Här kommer exempel på några dinosaurier:

Tyrannosaurus Rex - Jättestor köttätare (12 meter)


Diplodocus - Långhalsad växtätare (27 meter)


Stegosaurie - Växtätare med plattor på ryggen (6-9 meter)


Triceratops – Växtätare (9 meter)


Tre tidsåldrar
Jordens historia är uppdelad i olika tidsåldrar.
Dinosaurierna fanns under tre av dem. Trias, jura och krita.

Under trias var klimatet mycket torrt.
Det var många reptiler som försvann,
men dinosaurierna hade lätt att vänja sig och klarade sig bra.


Under jura blev klimatet fuktigare.
Det fanns stora djungler och träskmarker, med mycket mat för växtätare.
Alla dinosauriegrupper växte och blev mycket större.


Under krita dök det upp många nya växtsorter som man kan se ännu idag,
bland annat barrträd och blommor.


Dinosaurierna försvinner
Det finns inga dinosaurier idag.
Om dinosaurierna funnits kvar hade inte människan utvecklats.

Men vad hände med dem? Forskarna vet faktiskt inte.
En teori säger att nya växter som kom under krita
inte passade de växtätande dinosaurierna. Därför började de dö.
Då hade ju inte heller köttätarna någon mat.

Andra forskare tror att klimatet förändrades och blev kallare.
Man tror att en stor meteorit kraschat in i jorden.
Luften blev då så full med damm och aska att
solens strålar inte kunde tränga igenom.
Det skulle bli så kallt och svårt att andas att de dog.
Man har hittat spår efter meteoriter som man tror kan ha kraschat under den här perioden.

De överlevande
Många av de mindre reptilerna överlevde.
Dem kan vi se på jorden i dag.
Fåglarna hade också klarat sig.
Nu för tiden tror man att de är dinosauriernas närmsta släktingar. Däggdjuren började nu växa och tog snart över jorden som den starkaste livsformen.
Men dinosaurierna lever vidare i böcker, filmer och leksaker.

Och nya fakta om dinosauriernas liv kommer hela tiden.

Vill du läsa mer om dinosaurier? Klicka här!
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2014 Unga Fakta AB