Long Ben Avery
Henry
Avery, som han är mest känd som, föddes 1665 i Plymouth, England.
Han var son till en förmögen krogägare. Pappan ville att han
skulle studera, men Avery höll sig helst nere vid hamnkvarteren.
Kidnappad
Så småningom blev han kidnappad av fulla sjömän och
ombordtagen på ett handelsskepp. Men här blev han snabbt besättningens
favorit och fick till och med en egen sovplats i kaptenens hytt.
I North Carolina såldes han till en köpman som tyckte synd om honom, och
skickade honom i skola igen. Avery var fortfarande inte särskilt sugen på
att studera, så han fick lift på ett fartyg tillbaka till Plymouth, där han
började livnära sig som tjuv. Han blev snart efterlyst och mönstrade på ett
örlogsskepp.
Avery försörjer sig
Några av de följande åren arbetade han som sjöman åt
den engelska flottan, och sedan på flera handelsskepp.
Troligen var han med på sin första piratexpedition i början
av 1690-talet. Piratkaptenen "Red Hand" Nicholls seglade i Västindien
och gjorde flera lyckade kap med Avery i besättningen. Med sin del av
pengarna köpte Avery ett skepp och började frakta timmer runt Afrikas
västkust. Men han tröttnade snart på detta och blev slavhandlare.
1693 hade han blivit känd som en av de mest kallhamrade slav-infångarna
i hela Afrika.
Myteri
Nästa gång Avery dyker upp har han blivit navigationsofficer på
bristolbåten Charles II. 1694 hade den hyrts av den spanska regeringen
för att stoppa franska smugglare mellan spaniens kolonier i Karibiska
havet. 8 månader efter det att skeppet avseglat hade besättningen
fortfarande inte fått någon lön.
Då Charles II stannade till i La Coruna i norra Spanien för att lasta på
proviant och passagerare, blev det myteri. Man valde Avery till kapten och
döpte om fartyget till Fancy ("Infallet" eller "Den nyckfulla").
På grund av sin resliga längd fick Avery smeknamnet "Long
Ben". Enligt en beskrivning från den här tiden var han en
ganska ståtlig karl, med "vissa anlag till fetma, men med bra hy".
De nyblivna piraterna gjorde några överfall på skepp utanför
Kap Verdeöarna, men de gav inget stort byte. Så anföll man
ett annat piratskepp utanför Johannaön i Comorobukten. Detta var
fullproppat med dyrbarheter från arabländerna. De flesta av de
andra piraterna gick med i Averys besättning.
Trots allt en engelsman
Innan
Avery avseglade från Johannaön författade han ett brev som
sedan skickades med en ostindienfarare till myndigheterna i London. Så
här stod det:
"Till alla engelska kaptener. Jag seglade hit på Fancy, före
detta örlogsmannen Charles från den spanska expeditionen... nu
som då ett skepp med 46 kanoner, 150 män, och nu på väg
att söka sin lycka. Jag har aldrig gjort någon engelsman eller
holländare illa, och tänker inte heller göra det medan jag
är kapten. Om ni eller någon annan som får detta meddelande
vill ta reda på vilka vi är på avstånd, rulla då
ihop en flagga till en boll eller ett bylte och hissa den i mesantoppen, med
mesanseglet beslaget. Jag ska svara på samma sätt, och aldrig ofreda
er, men mina män är hungriga, sturska och handlingskraftiga och
går de mot min vilja kan jag inte göra något åt detta...
Ännu så länge varje engelsmans vän. Henry Avery."
Anfall vid Röda havets mynning
I sällskap av två andra piratkaptener begav sig nu Avery till
Röda Havets mynning. Medan de låg där och lurpassade på
fartyg från den arabiska staden Mocka fick de sällskap av två
andra skepp. Bägge tillhörde piratkaptenen Thomas Tew. Det bestämdes
att Avery skulle föra tillfälligt befäl över alla skeppen.
Bara två av mockaskeppen slank igenom. Tews fartyg Amity stack efter det
minsta av dem, kallat Fateh Mohamed. Men innan han hann upp blev Tew själv
träffad av "en stor kanonkula", som hans styrman skrev, och dog på fläcken.
Averys Fancy tog hand om Fateh Mohamed istället och besegrade även det andra
skeppet, Gang-i-sawai. Detta fartyg hade 62 kanoner och 400 man ombord, men
piraterna vann striden ändå.
Fateh Mohamed gav ett rikt byte i silver värt över 40 000
pund.
Gang-i-sawai hade en ännu dyrbarare last. Ombord fanns flera höga
arabiska ämbetsmän och deras familjer, bland annat systern till
stormogulen, den högste regenten i Främre Indien.
Hon och flera andra kvinnor blev våldtagna, och tog sina liv som resultat
av detta. Alla passagerarna blev mycket illa behandlade av piraterna.
 |
|
Stormogulen på resa |
|
Ärkepiraten
Kapet från de två mockaskeppen blev det största
bytet i pirathistorien, sammanlagt över 500 000 pund, plus rubiner,
diamanter och andra ädelstenar. Var och en av Averys män fick 1000
pund. Man seglade till Madagaskar för att göra upp sina räkenskaper.
Då alla fått vad de skulle ha delades piratskeppen upp och alla
seglade åt varsitt håll.
Avery fick problem med ett myteri när man skulle bestämma vart Fancy skulle
gå näst. Några blev ilandsatta på Madagaskar och i april 1696 seglade Avery
iväg med en besättning på 100 man. Efter kapningen av de arabiska skeppen
fick Avery titeln "ärkepiraten" över hela Europa. Ingen tidigare sjörövare
hade lyckats med en sådan "bedrift".
Ett pris på Averys huvud
Medan piraterna sålde av delar från sitt byte i
Karibiens öar, drabbades andra européer av stormogulens hämnd.
Överallt i Asien råkade engelsmän illa ut. Handeln avtog nästan
helt, och hela Arabien skrek efter hämnd mot Avery. Både engelska
staten och ostindiska kompaniet satte ett pris på sammanlagt 1000 pund
på Averys huvud.
Avery försvinner
När piraterna hade sålt det sista av bytet från de arabiska
fartygen var de alla rika som troll. Avery hade tjänat mest av alla.
Eftersom de också var jagade på alla sju haven splittrades besättningen
på Fancy.
De flesta av Averys män slog sig ner i engelska kolonier i Karibien.
Några blev upptäckta och hängdes. Avery själv blev aldrig
fast. Under namnet Bridgeman seglade han mot Irland och försvann. Några
historier menar att han bosatte sig på Madagaskar och dog där 1728.
En annan version menar att skrupelfria köpmän lurade av honom hans
förmögenhet och att han dog utfattig.
Ärkepiraten som hjälte
"Ärkepiraten" Avery fick stå modell för flera
sjörövarromaner under 1700-talet. I London gick också en mycket
framgångsrik pjäs om hans liv. Kritikerna hånade föreställningen
för att den gjort en hjälte av skurken Avery. Men publiken strömmade
till på samma sätt som till dagens actionfilmer.
|