| Bevingade | Havsodjur | Levande dinos | Människolika | Sjöodjur | Kattdjur | Mysko |
Ufo Spöken Monster Platser/Personer Omöjligt? Böcker/Film Länkar


Nessie


Storsjöodjuret


Ogopogo


Fler sjöodjur

OGOPOGO

Ogopogo
Ogopogo
Nordamerikas mest kända sjöodjur är nog "Ogopogo" i Lake Ontario i Kanada. Man skulle kunna kalla varelsen för Kanadas egen Nessie, men det vore rättare att kalla Nessie för Skottlands egen Ogopogo, eftersom historierna om Lake Okanagans sjöorm är bra mycket äldre. Faktum är att odjuret var omtalat i många indianska sagor från trakten långt innan de vita nybyggarna kom dit.

Det finns flera likheter mellan Nessies Loch Ness och Lake Okanagan. Bägge sjöarna är långsmala och ligger ungefär på samma breddgrad. Det har skrivits många böcker om bägge sjöodjuren och det finns både filmsnuttar och fotografier som sägs avbilda varelserna. Liksom Nessie har Ogopogo inspirerat folk att bygga modeller och statyer, och upprätta ett museum.

Ogopogo sägs vara ett ormliknande djur på en längd av 4-7 meter och en ungefärlig tjocklek på 30-60 cm. Färgen omtalas ofta som grågrön eller brungrön och huvudet liknas vid en hästs eller gets. När varelsen dykt upp berättar folk oftast om hur huvudet sticker upp på en hals medan resten av kroppen rör sig upp och ner som pucklar i en böljande rörelse.

Det var som sagt indianerna runt sjön som först berättade historier om ett monster. Deras namn på varelsen var N´ha-a-tik, Na-ha-ha-itk eller Chinoo-den-onde. Odjuret betraktades som en elak ande och troddes ha sitt hem på den lilla ön Rattlesnake Island i sjön. Det berättades att stränderna runt ön var beströdda med benen efter djur och människor. För att kunna korsa sjön i lugn och ro brukade indianerna ta med sig ett litet djur och kasta i vattnet för att själva undgå monstrets hunger.

Framåt 1870-talet började vita nybyggare slå sig ner i området och nästan med detsamma började historier om sjöodjuret cirkulera. Den kanske äldsta nedskrivna ögonvittnesskildringen dateras till 1872. Nybyggarna betraktade liksom indianerna varelsen som något ont och fortsatte traditionen med att slänga djur i vattnet. Vissa källor menar också att nybyggarna hade beväpnade utposter vid sjöns stränder under en tid.

1914 hittade en grupp indianer kroppen av ett dött djur på stranden mittemot Rattlesnake Island. Det blå-gråa kadavret hade börjat ruttna och vissa delar av kroppen verkade saknas. Längden uppskattades till cirka 150-180 cm och vikten till kring 200 kg. Kroppen hade någon sorts fenor och en svans. En amatörbiolog som befann sig vid sjön vid tillfället trodde att det kunde vara en död sjöko, men några såna djur finns inte så långt norrut. Det finns heller inga bevis på att Lake Okanagan haft sjökor vare sig före eller efter den här händelsen. Monsterforskaren Peter Costello menar att det måste ha varit resterna av ett okänt djur –en äkta "Ogopogo"- men eftersom det inte finns några foton på kroppen kan man inte göra ett säkert påstående om det heller. Många kadaver som hamnar i vattnen sväller upp, faller sönder och blir förvridna. Det enda säkra sättet att ta reda på en oformlig kropps ursprung är att ta prover av köttet.

I några populära visor på 1920-talet får sjöodjuret smeknamnet Ogopogo. I en av de mer spelade diktas det:

His mother was an earwig
His father was a whale;
A little bit of head and hardly any tail-
And Ogopogo was his name.


Just varifrån namnet "Ogopogo" kom ifrån verkar ingen veta. Ett förslag är att det inspirerats av hoppstyltan "Pogo Stick", en leksak som blev väldigt populär när den dök upp1921. Liksom hoppstyltan far ju Ogopogo upp och ner i vattnet med sina pucklar.

Det har kommit in många rapporter under årens lopp från folk som säger sig ha sett märkligheter i Lake Okanagan. En av de tidigaste som återgivits i tidningarna kommer från 1890 då en kapten Thomas Shorts ombord på ångaren Jubilee såg ett ormliknande djur på den plats i sjön som kallas Squally Point. Just här verkar odjuret tycka om att hålla till eftersom många ögonvittnesrapporter omnämner platsen. Kapten Shorts är tydlig med att djuret hade någon sorts fenor som solljuset lyste genom.

16 september 1926 sågs Ogopogo av människor i icke mindre än 30 bilar, som stannat på en väg längs ena stranden. Därefter blev Lake Okanagan flitigt bevakad av media och särskilt tidningarna var ständigt på hugget efter nya monsterhistorier. 2 juli 1942 sågs Ogopogo åter av en större grupp människor, den här gången ett gäng fritidsfiskare i sina båtar. En av vittnena, en Mr Kray, berättade att varelsen hade "en lång, slank kropp, kanske nio meter lång, bestående av runt fem pucklar med ett mellanrum på 60 cm där resten av kroppen uppenbarligen var dold under vattnet… Den verkade ha en kluven svans som bara till hälften syntes ovan ytan. Av och till dök hela tingesten under vattnet för att strax dyka upp igen."

17 juli 1959 sågs odjuret av tidningsredaktören Dick Miller och hans fru, samt deras vänner herr och fru Pat Marten. De var på väg hem efter en båttur på sjön då de plötsligt fick sällskap av något som dök upp i båtens kölvatten cirka 75 meter bakom dem. Miller beskrev i sin tidning Vernon Advertiser att han observerade skepnaden i sin kikare och kunde konstatera att det var ett ormliknande djur med "trubbig nos". Millers båt gick i 16 knop, men djuret var snabbare och gick upp jämsides med sällskapet för att sedan dyka.

Sommaren 1989 sågs först ett ormliknande djur simma över sjön av jägaren Ernie Giroux och hans fru, och i juli samma år filmades "ett okänt djur" av bilförsäljaren Ken Chaplin. Chaplin menar att varelsen han fångat på bild också liknade en orm, men djuret på videofilmen tycks inte vara något annat än en dykande bäver.

Det är flera som fotograferat konstiga rörelser i sjön, inklusive den svenska journalisten Yvonne Svensson. Mest berömt är nog Ed Fletchers bild från 1976, som verkar visa en lång rad pucklar som sticker upp över vattnet. Men det kan lika gärna vara en sorts stående minivågor som uppstår då svallet från två båtar möts. Sådana vågor hamnar ofta på bild som simmande "odjur".
1968 filmades Ogopogo för första gången. Art Folden hade tagit med sin smalfilmskamera på en familjeutflykt och lyckades dolumentera ett avlångt föremål som snabbt rör sig strax under sjöns yta. Ibland tycktes så många som tre pucklar dyka upp. Folden höll tyst om sin film tills 1970 då hans svåger övertalade honom att visa den för media. Då gjorde den också sensation. På filmen synd några tallar som man sedan kunde mäta för att uppskatta längden på föremålet i sjön. Stämmer beräkningarna skall saken i vattnet varit uppåt 18 meter långt.

9 augusti 2004 filmades ännu något märkligt i sjön av John Casorso, som var semestrade med sin familj i en husbåt. I 15 minuter videofilmande han först ett sedan två avlånga föremål som försvann under ytan av och till. Då och då höjde sig ett par pucklar ovan vattnet, sträckte ut sig och sjönk igen. Det är möjligt att det kan röra sig om ovanliga svallvågor, men i så fall höll de sig i rörelse ovanligt länge.
Än så länge finns det inga konkreta bevis på att det finns ett okänt djur i Lake Okanagan, men något märkligt i sjön gör att folk fortsätter uppleva underliga syner där. Okanagan sträcker sig från norr till söder i det stora fruktodlingsområdet i södra British Columbia, och många affärsverksamheter har dragit nytta av Ogopogo som reklam. Monstret har också dykt upp på frimärken och förekommit på vykort, tallrikar, badhandukar och mycket annat. Vare sig Ogopogo finns på riktigt eller ej har folket i British Columbia verkligen tagit henne(?) till sina hjärtan.

Kryptozoologen Roy P. Mackal tror att Ogopogo finns och har ett förslag på vad för typ av djur det kan vara. Mackall menar att Lake Okanagan gömmer en hel grupp ättlingar till urtidsvalen Basilosaurus ( också kallad Zueglodon). Basilosaurus kunde bli uppåt 30 meter lång, hade en ormliknande kropp med två paddelformade fenor bakom huvudet. En sådan kropp kunde till exempel stämma in på det kadaver som hittades 1914.
Precis som med fallet Nessie i Skottland har Ogopogo bortförklarats som bluff många gånger, bara för att strax därefter dyka upp igen och hålla legenden vid liv. Vi kan nog vara säkra på at man inte hört eller sett det sista om Lake Okanagans sjömonster. Vill du läsa mer och hålla dig uppdaterad om Ogopogo kan du göra det på de här engelsk-språkiga sidorna:

http://www.ogopogo.org/
http://collections.ic.gc.ca/ogopogo/
« Tillbaka