Hantverk
Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Spänne i brons som användes till kappor.
Vikingarna tillverkade alla sina verktyg och redskap själva. Varje man skulle vara kunnig i lite allt möjligt, såsom smide och träslöjd. Hantverkare var ett mycket framgångsrikt yrke under vikingatiden. Det fanns alltid arbeten att utföra.

Även i skapandet av de minsta, omärkligaste vardagsföremålen var vikingarna konstnärer. Man dekorerade nästan alla sorters saker – svärd, kläder, skeppen och husen.

Vapensmederna skattades högt. Vanligen importerades svärdsklingor från smedjor i Tyskland, men hopfogning av svärden och tillverkning av knivar och yxor skedde i Skandinavien.

Smedstång
Såg till arbeten i ben och trä.

Den ser ut som ett flygplan, men är egentligen en borr. Borrbladen fanns i olika storlekar och gick att byta ut.
Yxa med rakt blad som användes för att forma trästycken. De användes framför allt vid tillverkning av skepp.

Svärdsfästena var oftast rikt dekorerade med inläggningar i silver och guld. Även spjutspetsar och yxblad smyckades, om köparen så önskade.

Bältessöljor, det vill säga mindre spännen. Det till vänster är tillverkat i silver, spännet till höger i koppar.
Smederna tillverkade också de verktyg som användes då man arbetade med trä, till exempel vid skepps– och husbygge.

Järn var en vanlig handelsvara och kunde betinga rätt höga priser. Det tog nämligen lång tid att rena det järn som hittades i jorden, och det var en stor konst att framställa riktigt bra järn. Man brukade hämta malmen, råmaterialet, från myrar, och renade järnet genom att smälta det flera gånger, så att skräpet, slaggen, rann undan.

Den vikingatida snickaren var tvungen att besitta en rad kunskaper, från att välja rätt träd i skogen till att foga samman skrovet på ett långskepp. De utförde också sniderier och dekorationer, som avgudabilder och drakhuvuden på båtar.

En av dörrstolparna till porten i den norska Hyvelstakyrkan.
Numera vet man att många av dessa träskulpturer antagligen var målade i starka färger, men exakt hur de såg ut kommer vi aldrig att kunna få veta. Färgerna har sedan länge bleknat.

Brons var länge ett populärt material till smycken. Det kunde lätt smältas ner och hällas i formar av till exempel keramisk lera.

Samma sak gällde för guld, då detta kom i bruk. Guld var också så pass mjukt att man med metallstämplar kunde pressa mönster i det. Med dessa metoder skapades spännen, broscher och andra större smycken som huvudsakligen bars av välbärgade vikingakvinnor.

Tillverkning av textiler skedde vanligen hemma på gårdarna av fruar och döttrar. Man spann ylletrådar av fårull, färgade dem och vävde sedan samman dessa till tygstycken som kunde klippas och sys ihop. När man vävde lade man trådarna i olika geometriska mönster, som gav plaggen ett märkligt och vackert utseende. Rika människor vävde in silver– och guldtrådar i kläderna.

Under handelsresor och plundringståg förde männen med sig nya tyger som siden. Päls från mindre däggdjur syddes fast på kappor och mössor som dekoration, och för att ge värme.

Silverspännen till kvinnodräkt. Spännet till vänster föreställer en mängd djur som tittar in mot mitten av smycket.

Det fanns olika typer av dekorationsstilar, som fått namn efter de platser där de först dök upp. Sedan har de spritts till andra ställen genom runristare och hantverkare.


Samhället

Växa upp som viking

Fester

Ting och lagar

Hur man bodde

Kläder

Hantverk

Runor

Lekar och jakt

Begravningar


Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2019 Unga Fakta AB