Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Hajar

Länge så tyckte forskarna att broskfiskarna var primitiva och "sämre" versioner av benfiskarna. Gårdagens modeller, kan man säga. Särskilt hajarna visar hur fel man hade. De är visserligen en av de äldsta djuren som finns på jorden, men samtidigt är de några av de mest effektiva jägare som finns.

Nästan alla hajar har en utdragen strömlinjeformad kropp. Huden täcks av små tandliknande fjäll, och känns som sandpapper när man rör den. Japanska samurajsvärd använder ofta hajskinn i handtaget för att man ska få ett stadigt grepp om vapnet.

Hajarna har till skillnad från andra fiskar ingen simblåsa som håller dem flytande i vattnet. De måste därför röra sig hela tiden om de inte ska sjunka till botten. På översidan av hajnosen finns två näsborrar kopplade till en "luktkammare". Här samlas olika dofter i vattnet och informationen skickas vidare till hjärnan. Hajar har ett fantastiskt luktsinne och kan känna doften av blod på flera kilometers avstånd.

Hajarnas tänder sitter i fyra till sex rader efter varandra i munnen. Hajen använder bara den främsta raden tills denna är utsliten och nästa tandrad fälls fram. Många hajtänder är sågtandade för att bättre kunna skära genom kött.

Hajarnas inälvor ligger fritt i kroppen och inte, som hos de flesta ryggradsdjur, invävda i hinnor och muskler. Detta gör att hajens organ är oskyddade och ömtåliga. Delfiner anfaller hajar genom att stOnga dem i buken med sina nosar.

Hajarna lägger ägg som ser ut som små påsar av tortellina-pasta. Skalet är en halvgenomskinlig hud, och i kanterna av säcken sitter griparmar som håller fast ägget i växtlighet på bottnen. När ungen kryper ut är den färdigutvecklad, men behöver ännu hjälp att skaffa föda den första tiden. Därför har den en gulesäck, en hinna med näring, fäst vid magen. Några hajar föder dock levande ungar.

Hajarna är antagligen världshavens skickligaste simmare. De kan stanna och byta riktning mitt i ett snabbt framryckande. Man har mätt upp hastigheter på 75 km/tim hos simmande hajar. Deras rörlighet tillsammans med det otroliga luktsinnet gör dem till de fruktade jägare de är. Många människor är livrädda för hajar, och vågar inte ens sätta ner fötterna i havet.

Men det är egentligen inte så ofta som hajar anfaller människor. Oftast är hajarna skygga och håller sig undan. Man har kommit fram till att människor som blivit anfallna har rört sig i vattnet på sätt som påminner om bytesdjur som sälar, havuttrar och sköldpaddor.

Mellan åren 1580-2000 fanns det 1077 säkra hajattacker nedtecknade. I ungefär hälften av dessa fall har människor dött. Hajar har en ful ovana att ta ett "smakbett" av bytet innan de går in för att döda. Eftersom hajens bett är så kraftigt kan denna "smakning" betyda döden för bytet. Det är skillnad på hur hajar anfaller sina byten. Detta gör skillnad på hur man bedömer deras farlighet. Det finns hajar som direkt anfaller bytet med att dödande bett. Andra tar alltid en smakbit först. Om man som dykare kan skilja på dessa hajar vet man förstås när man ska vara extra försiktig.

Vithaj

Längd: Upp till 8 m
Alla temprerade, några tropiska hav

Det här är den mest omtalade av alla hajar, mycket tack vare skräckfilmen "Hajen". Den är ett kraftfullt rovdjur, som trots sin storlek är en mycket smidig simmare. Den kan med sin vikt på 3-4 ton lägga stor kraft bakom sina attacker och ta stora bytesdjur. Fisk, andra hajar, havssköldpaddor, sälar och till och med mindre valar står på matsedeln.

Vid vissa tillfällen har den också anfallit människor, men inte så ofta som man tror. Vithajen är dock den haj som oftast dödat vid sina attacker och det beror på dess styrka.

Det är den enda haj som huvudsakligen lever av havslevande däggdjur. Vithajen håller sig helst i grunda kustvatten. Den är jämfört med andra hajar sällsynt. Vithajens ungar föds levande. Om kullen är stor äter större ungar upp de mindre redan i livmodern!

Man har ofta sett vithajar hoppa över ytan, som delfiner och andra valar gör. Varför den gör så vet man inte. Det har inte med jakten att göra, utan kan helt enkelt handla om ett lekfullt beteende.

Den svenske naturvetaren Carl von Linné trodde att den bibliska historien om Jona i valfiskens buk byggde på en verklig händelse där en man blivit slukad av en vithaj, men överlevt.

Tigerhaj

Längd: Upp till 6 m
Alla temprerade och tropiska hav

Tigerhajen har fått sitt namn efter ett svagt strimmigt mönster på dess rygg. Liksom det landdjur den fått sitt smeknamn av är tigerhajen en skicklig jägare. Men framför allt är den allätare. Det betyder att den sätter i sig allt från sjöfåglar till läskflaskor.

I en tigerhaj fångad utanför Australien hittades tre måsar, ett fårlår, en halv krokodil, tre oöppnade konservburkar och ett cigarettetui av metall! Ofta följer tigerhajar efter fiskebåtar för att sätta i sig rester som slängs överbord då fisken rensas.

Tigerhajen håller sig gärna runt strandremsor. Där finns oftast gott om mat i form av fisk, sjöfågel och sälar. Det betyder dessvärre också att tigerhajen ofta stöter på människor och hugger tag i dem också. Särskilt Australien har problem med tigerhajen.

Men tigerhajen jagas själv för köttet och det starka skinnet, som ofta används till väskor.

Tjurhaj

Längd: Upp till 2,1 m
Alla temprerade och tropiska hav

Många anser att tjurhajen är den haj som är allra farligast för människan. Den är väldigt aggressiv och håller sig helst i grunda kustvatten.

Andra hajar som vithaj och tigerhaj går oftast längre ut till havs, och stöter därför inte på människor lika ofta. Ibland har den till och med tagit sig upp i floder i Afrika och Indien, och attackerat folk där. Tjurhajen har ett mycket brett, kraftigt huvud -därav namnet.

Vitfenad oceanhaj

Längd: Upp till 4 m
Alla temprerade och tropiska hav

Den vitfenade oceanhajen är en kraftig fisk som rör sig över de stora havsdjupen, men ibland också runt öar. Den känns igen på sina vita fentoppar, rundade ryggfena och långa bröstfenor. Av alla hajar har just den här arten satt i sig flest skeppsbrutna människor.

Om ett flygplan kraschar i havet eller ett fartyg sjunker, är det ofta den vitfenade oceanhajen som är först på plats och hugger de människor som rör sig i vattnet. Det är förstås en av de klassiska mardrömssituationerna vid en fartygskatastrof, och en av de vanligaste exemplen på hajskräck.

Här är det alltså den vitfenade oceanhajen som är boven i dramat. Det beror på att just denna haj rör sig i det öppna havet där bytesdjur är svårfångade och svårare att hitta. När den hittar man hugger den in utan varning. Konstigt nog är den vitfenade oceanhajen svår att fånga med bete.

Blåhaj

Längd: Upp till 6 m
Alla temprerade och tropiska hav

Blåhajen är en lång, slank, mörkblå haj med ljus buk och stora ögon. Den är troligen den mest utspridda av alla broskfiskar. Ibland irrar den sig in i Östersjön och svenska fiskare har ibland fångat den i nät.

Man vet att blåhajen rör sig över stora ytor. Ett exemplar som märkts av forskare i Nya Zeeland hittades senare utanför Chiles kust. Den är också mycket snabb. Under jakter kan den komma upp i 60 km/tim.

Blåhajen angriper gärna dykare och tar ett "smakbitsbett" ur dem. Ibland har den även anfallit småbåtar. Favoritmaten är kalmarer - små bläckfiskar som parar sig under natten då månljuset spelar över havsytan. Då kan blåhajarna dyka upp i stora stim för att kalasa. På många platser i världen är blåhajen en uppskattad sportfisk.

Hammarhaj

Längd: Upp till 4 m
Alla varma hav

Det här är en annan haj som gärna tar en smakbit ur simmande människor. På Australiens östkust har runt 13 människor dött efter attacker från hammarhaj.

Ögonen sitter ute på kanterna av det märkliga huvudet och tros ge hajen bättre syn. I vilket fall är hammarhajen särskilt bra på att upptäcka djur som gömmer sig i bottensanden.

Rävhaj

Längd: Upp till 6 m
Alla temprerade och tropiska hav

Rävhajen har fått sitt namn av sin långa och yviga "svans" -den pampiga stjärtfenan.

De är skickliga simmare och jagar gärna fiskstim. Stjärtfenan används till att ringa in fisken och bedöva den med kraftiga snärtar. Rävhajen går sällan in i kustvatten och kommer därför nästan aldrig i kontakt med människor.

Tjurhuvudhaj

Längd: 1 m
Indiska oceanen

Denna lilla haj livnär sig mest på musslor och kräftdjur. I Japan ställer den till med mycket beskymmer då den tar sig in i ostronodlingar och plundrar dem.

Den tillhör en av de äldsta hajarterna och har flera drag som hängt med sedan urtiden, som korta fenor och runt huvud.

Wobbegong

Längd: Upp till 3 m
Stilla havet

Kallas också skägghaj. Wobbegongen är en platt, trög haj som oftast ligger på bottnen och lurpassar på byten. Eftersom dess kamouflagefärgade hud gör att den smälter in i bottenskiktet kan den vara svår att upptäcka.

Man kan tro att wobbegongen är ofarlig med sitt lugna sätt, men skenet bedrar. det finns flera fall där den plötslig anfallit dykare och till och med bitit av hela lemmar med sin breda mun.

Såghaj

Längd: 1,2 m
Stilla havet

Såghajen liknar till en viss del sågfisken, som tillhör rockorna. Det finns olika arter med olika långa sågar. En bit upp på sågen sitter ett par tentakler, som används till att jaga upp byten i bottnar med lös sand. Precis som sågfisken använder såghajen sin nos då den jagar, och slår med sågen in i fiskstim.

Havsängel

Längd: 2 m
Medelhavet och Europas södra kuster

Havsängeln är släkt med såghajen. Den är platt och bred, och tillbringar mest tid liggande still på bottnen där den kan vara helt kamouflerad.

Om ett byte simmar förbi rör den sig mycket snabbt. Havsängeln har ett mycket starkt bett och släpper aldrig det den bitit sig fast i.

Trollhaj

Längd: 4,3 m
Indiska oceanen

Man vet inte så mycket om trollhajen. Det första exemplaret fångades 1889 av japanska fiskare. Sedan dess har inga fler arter hittats, även om man fångat fler exemplar.

Trollhajen har en märklig utskjutande nos, som ser ut som en stor näsa. De håller sig på djup på omkring 300 m.

Trollhajen är vit/grå/blå när den simmar i havet, men när den fångats och dragits upp på land ändrar den färg och blir brunaktig.

Broskfiskar

Rundmunnar

Hajar

Rockor

Helhuvudfiskar
Benfiskar

Levande fossil

Vid Ytan

Öppna havet

Matfiskar

Kust- och bottenfiskar

Djuphavsfiskar

Korallreven

Giftiga fiskar


Ryggradslösa djur

Fiskar

Reptiler

Däggdjur

Fåglar

Främmande liv



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2019 Unga Fakta AB