Eldfuxen

Skriven av Filippa, 12 år från Åkarp.

Det var en helt vanlig tisdag. Theres skulle till sin sköthäst Fire som vanligt. Fire var en fux på 9 år. Theres favorit häst hade alltid varit Fire. Hon ryktade och skötte om honom hela dagen. Men snart var det dags att cykla hemåt. Hon kramade ovh pussade Fire adjö, sedan cyklade hon hemåt. Theres skulle inte till stallet för än om tre dagar. Dessa tre dagar gick snabbt som vanligt utom onsdagen den längsta dagen i sitt liv. Klocka fem på onsdags morgonen hade de utlösts en brand i stallet.
Alla hästarna hade klarat sig förutom Fire. Varför just han av alla hästarna. Theres brats ut i gråt, hon visste inte hur länge och hur mycket hon skulle gråta. Tårarna ran och ran utan ett slut. Allt hon tänkte på var Fire där han stod i sin box med sina hemlighets fulla och busiga ögon. Men det värsta var att hon aldrig skulle få se dessa busiga och hemlighets fulla ögonen någonsin. Men vad de flesta inte visste var att Fire var en hjälte. Nästan alla hästrana hade klarat att ta sig ut. Fire skulle precis lämna stallet när han såg irma det fina arabstoet stå bland lågorna helt vettskrämd. Fire räddade Irma på något sett som ingen vet. Men ännu mystigare var att ingen visste varför hans namn var Fire. Ridskolan hade hittat honom mitt i natten utanför Irmas hage. Han granskade henne noga. På hans grimma stod det. " Jag överlämnar min älskade Fire till er han har hjälpt mig nog. Nu är det er tur att få hans hjälp". Ingen förstod vad lappen betydde men nu hade det klarnat lite. För även om Fire hade dött i branden fanns det inget spår som visade att han dött i branden. När Theres fick höra hela historien förstod hon att han var världens bästa häst och att han hade skapats till att hjälpa och därefter fått sitt namn Fire. Några år senare när Theres fyllde 20 år fick hon en present. Men hon visste inte från vem. Det var en bok som hette Eldfuxen, boken lät precis som om den handlade om branden i stallet 1993.