Klicka här för en talversion av Unga Faktas hemsida. Låt datorn läsa upp texter och innehåll för dig!

Till Unga Faktas startsida




















I mitten av mitt hjärta

Skriven av Emilia, 14 år från Småland.

-Gulligt lite rufsigt hår, Stora gympadojor på fötterna i säkert storlek 44, sportiga kläder och alltid ett leende på läpparna.
Mamma hade ett romantiskt uttryck i ansiktet. Hon pratade om sin nya pojkvän, han som skulle komma hit i kväll.
Jag längtade inte tills ikväll. För att slippa mammas tjat gick jag ut i stället, långt bort till en sten där jag plötsligt satte mig. Jag ville inte ha någon som tog min pappas plats för alldrig skulle det bo en ny man med oss i huset igen. Ingen. Även om det så var Zlatan.
Varför skulle mamma gå och kära ner sig i en ny karl. I det här fallet hette mannen Fredrik var 45 åroch jobbade på Team Sportia. Hur kunde mamma falla för honom.
Spagettina var för hårda och köttfärsåsen alldeles för kryddad. Eller kändes det bara så, denna konstiga dag. Mamma dansade runt, var alldeles för lycklig och fick göra om tårtan för många gånger. Hon var förälskad.
Jag var inte förälskad, inte ens lite imponerad av Fredrik när han kom. Han stod i dörren med tre små barn klängande runt benen. Barnen såg ut att vara i två till sex års åldern. Det var knappt de vågade kika fram bakom Fredriks byxben.
-Och hela familjen är med, vad roligt!, påstod mamma och kastade en blick mot barnen innan hon tog emot den röda rosen. Jag rös när jag såg rosen och pussen på kinden. Ännu mer rös jag när Fredrik plötsligt sa något igen.
-Neej, det är inte hela familen, Oscar är inte med, Han vägrade. Han är 15 och gillar inte att jag skaffat en ny.
-Nehe, kan du inte ringa honom så jag får prata med honom och be honom komma? , bad mamma.
Fredrik tittade lite konstigt på henne men sa sedan okej. Efter en stund hörde jag hur mamma hade ringt den där Oscar. Hur pinsam får man bli?
Fredrik presenterade sina små barn för mig. Isabelle 2 år, Josef 4 år och var det Miranda eller kanske Melissa sexåringen hette?, De var i alla fall jättesöta. Fredrik och jag log i samförstånd när Isabelle frågade mig på bebisspråk vad jag hette. Vi forsatte att prata. Plötsligt hörde jag en röst utifrån köket. och på kökssoffan satt mamma och,,
-Oscar!, utroppade jag. Jag skämdes lite när han tittade på mig.
-eehhe jag menar, det måste vara du som är Oscar? Jag räckte fram handen och han skakade den ordentligt men försiktigt.
-Ni kan väll leka lite sanning eller konka, eller vad det är man leker nu för tiden, Det brukar väll du leka med dina vänner Emma?, Mamma log mot mig. Det kändes som jag skulle sjunka genom jorden.
Fredrik räddade situationen genom att komma in och fråga om vi skulle fika¨på altanen. Jag smet kvivk ut och satte mig.
Efter fikat spelade jag och Oscar The sims 2. Det var min Idé att vi skulle göra det. Men Oscars gubbar kissade bara på sig och somnade mitt i maten och jag skrattade åt honom. Men det var inte ett elakt skratt. Han skrattade han med.
Kvällen kom och Isabelle somnade i min famn. Det var så gulligt att mamma var tvungen att ta massa kort påstod hon.
Efter några veckor flyttade Fredrik, Isabelle, Josef , Melissa (heter hon) och Oscar in i vår stora villa. Det kändes som vi var en stor, hel familj. Det var underbart.
Men alldrig någonsin skulle någon ta min pappas plats. Han hade en egen plats. I mitten i mitt stora hjärta.


Betyg 1 av 5 möjligaBetyg 2 av 5 möjligaBetyg 3 av 5 möjligaBetyg 4 av 5 möjligaBetyg 5 av 5 möjliga
Tillbaka till föregående sida
















Det är vi som satsar på Unga Fakta! Copyright © 2000-2025 Unga Fakta AB