Skräddaren, grodan, ormen och haren

Skriven av Victor, 11 år från Askersund.

Det var en gång en skräddare (insekt) som satt på en näckros. Då kom en groda. -Hejsan, skräddis! Sa grodan. -Vad fint väder det är. Inte sant? -Joo... Sa skräddaren. -Får man flytta in? Sa grodan. -Nej. Sa Skräddaren. Okej då, men då slukar jag dig. Sa Grodan. Då hoppade skräddaren upp på axeln på grodan. -Du är för stor för min näckros. Sa skräddaren. Då ringlade en orm fram. -Kan jag få näckrosen? Sa ormen. Varför då? Sa grodan. -Det kommer bli regn. Så jag måste ha den som paraply. -Det är mitt hem!! Skrek skräddaren. Då kom en hare skuttande. -Vad bråkar ni om? Frågade han. -Jo, vi bråkar om vem som ska ha näckrosen. -Det är mitt hem! Sa Skräddaren. -Jag vill HA den som hem! Sa grodan. -Och jag vill ha skydd! Sa ormen. -Då vet jag EXAKT vad ni ska göra. Sa haren. -Vadå? Sa ormen. -Släng den. Sa haren. Slänga den?! Sa skräddaren. Den är mitt HEM! -Okej då, men då får ormen hitta något skydd. Och grodan ett nytt hem. Visa mig dem imorrgon. Sa haren. Nästa dag var haren och hälsade på grodan. Hej, grodan. sa haren. -JAG ÄR HÄR UPPE! Skrek grodan. Haren tittade upp och upptäckte att Grodan satt i ett träd. -Bor du där?! Skrek haren. Japp! Sa grodan. Jag hittade inget hem förrens jag hittade det här övergivna ekorrboet! Haren var förbluffad. Nu hälsade han på ormen. Får jag se ditt nya skydd? Sa han. -Jovisst. Sa ormen. -Här är det. Skyddet var en flygplans vinge. Haren hoppade iväg. -Jag hoppas deras nya hem och skydd gick bra. Sa haren för sig själv. Nu såg han skräddaren i en annan damm. Varför bor du här?! Sa haren förvånat. -Mitt hus var gammalt, så jag bytte. Sa skräddaren. Nu hoppade haren iväg. Då får jag hitta näckrosen. Och han gorde det också. Han satt i vattnet med näckrosen på huvudet. Då kom grodan ,ormen och skräddaren. VAför får du ha näckrosen som skydd och hem när vi inte får? Sa Ormen och grodan. -Därför att ingen anväder ändå den här. Sa Haren. -Vi kunde ifall du låtit oss göra det. Sa ormen. Kaninen blev förvirrad och sprang iväg.
Sedan fick grodan ett nytt hem, efter det att ormen använt det som skydd. Och skräddaren fick i lugn och ro vila på sin nya näckros.
SLUT!