Det mystiska huset

Skriven av Fanny , 12 år från Stockholm.

Sandra gick långsamt upp mot det stora huset där den gamla tanten bodde. Hon ryste när hon tänkte på huset. Hon trodde att det var gammalt och dammigt med en massa spindelnät och det kanakade i varje vrå. Hon skulle samla in pengar till klasskassan och den här gammla tanten hade erbjudit henne ett jobb men sa inte vilket och nu var hon på väg.
Hon var uppe vid dörren och tog tveksamt tag i ett lejon som knackare och knackade försiktigt på dörren. Efter nån minut hörde hon hur någon staplade fram bakom dörren. Hon var lite rädd för hon hade bara pratat med tanten 3 gånger förut och alla gånger hade hon varit hemlighets full och läskig. Dörren knakade och öppnades och tanten stod där och såg glatt mot henne.
- kom in, kom in och välkommen föresten! Hon log och blinkade mot Sandra
-tack sa Sandra. Gud va dum jag är! Tänkte Sandra. En gammal tant kan ju inte vara farlig och speciellt inte den här snälla tanten. Hon klev in i hallen och den var ljust upplyst med vita möbler med modern tapet.
-vad fint sa Sandra. Tanten nickade och log men plötslig såg hon allvarlig ut igen.
- det är inte så här i hela huset sa hon och fortsatte, det ändrar sej var man än går... Vad menar hon? tänkte Sandra och såg förvirrad ut.
- du förstår sen sa hon,
- okej... sa Sandra tvekande och kände rysningarna på ryggen igen. Men vad är mitt jobb?
- ditt jobb är att gå i en bana i olika rum och försöka hitta ledtrådar och försöka ta sig vidare i banan och hitta ut. Hon log mot Sandra medans Sandra inte kunde röra på sig och stod som förstenad. Vad skullle hon göra?? Förvirringen spred sig och plötsligt visste hon knappt inte vad hon hette. Hon är säkert knäpp tänkte Sandra och nickade allvarligt när hon fick tillbaka fattningen.
-Du får 500 kronor, räcker det?
Sandra gapade, 500?? Hon skulle bara ha 200 men nickade och sa
- det är alldeles för mycket jag skulle bara ha 200. Men hon insisterade på att hon skulle få 500. Hon ledde in mej i ett gult och brunt rum med stora prickar och ränder på väggarna. Jag kände mej yr. Gå igenom den dörren så kommer du vidare sa hon och log illmarig och gick ut och stängde dörren. Jag gick in i det andra rummet där väggarna snurrade i cirklar och när väggen snurrade uppåt såg men en ingång i väggen och jag smet snabbt igenom innan väggen täckte ingången igen. Nästa rum var brunt och små vita virvlar rörde sej på väggarna och golvet. Plötsligt blev Sandra så trött och hon ville inte sluta titta på dom vita virvlarna... hon sjönk djupare och djupare ner i sömn men plötsligt sprutade vatten ner för hår och kläder. Hon vaknade till och satte händerna för huvudet för att inte bli blöt men hon var redan dyngsur. Virvlarna hade stannat och satt bara på väggarna nu hon gick fram och följde med fingrarna efter linjen när hon kom till mitten klikade det till och en dörr i andra änden av rummet öppnades. Hon gick förundrad över vad hon gjort vidare in i nästa rum. Allt var blått och Sandra kände sig alldeles vimmelkantig. Dörren stod i andra änden i rummet men det var en stor möda att gå dit. Sandra gick konstigt och snett och ramlade då och då innan hon kom fram och dörren var öppen. Hon kom in i en labyrint och hon gick en lång stund innan hon hittade ut och hon var alldeles matt när hon kom ut och hon tänkte att hon inte skulle klara ett rum till och hon var lättad när hon kom ut ur alla rummen och ut i hallen där den gammla tanten stod och höll en 500 lapp i handen och gav den till Sandra som var alldeles vimsig. Sandra tog imot den och sa tack och vinkade till tanten som stod och log i dörröppningen. Vinden piskade hennes hår och hon blev med ens vaken och fundersam.
Vem var egentligen den där tanten?
Vad var det hon hade gjort?
Och varför?
Hon hade ett mysterium att lösa.