Hunden Fiffi gick vilse i skogen.

Skriven av Toril Irene, 9 år från östersund.

Det var en gång en hund som het Fiffi.
Det var kväll.
Hon fick inte gå ut.
Men det såg så spännande ut.
Mörkret lockade henne ut i skogen.
Hon gick in sakta i skogen.
Hennes fötter skakade.
Hon visste inte vilken väg hon skulle ta.
Men så hörde hon ett ljud.
Det lät så konstigt ifrån buskarna.
Hon gick närmare och närmare busken med sina darrande ben.
Hon visste att hennes mamma och pappa inte visste vart hon var.
Fiffi frös, hon ville hem.
Men hon kunde inte.
Hon hade gått vilse.

Plötsligt hoppade ett hårigt djur upp från buskarna.
Det var en giftig spindel.
Spindeln kom närmare.
Den fräste åt henne.
Hon ville mest av allt hem, och sova i sin mjuka, varma hundkoja.
Plötsligt sprang spindeln sin väg.

Fiffi nosade sig fram till den bästa vägen hon kunde hitta.
Så såg hon en katt som sprang förbi, och Fiffi ryckte till.
Hon jagade katten.
Men katten var för snabb.
Snart var den helt borta.
Hon hörde hur hennes husse ropade olyckligt på henne.
Fiffi sprang den väg hon hörde rösten.
Efter en kvart var hon hemma på gården igen.

SÅ VAR SAGAN SLUT.