Flykten

Skriven av Felicia, 12 år.

"Mamma, har dom sett Windy ännu?" Emma lät orolig.
"nej, gumman men dom letar så gott det går" svarade mamma.
Emma är 14 år och bor på en hästranch med fullt av hästar. När dom precis hade flyttat dit, för 3 år sen, hade emma hatat allt detta. Men efter hand hade hon lärt sig att hästar gick at lita på ialla fall. Nu hade hennes egna häst Windy försvunnit i bergen, alla på ranchen letade, utom hon själv konstigt eller hur? det var ju hennes häst, men mamma och pappa sa att det var för farligt för henne. Att Windy hade försvunnit i bergen var inte det värsta, utan det värsta var att det fanns pumor där uppe! Pumor som var väldigt hungriga och en häst skulle dom nog inte tacka nej till.....

Nu hade Windy varit borta i en vecka och om dom inte hittade henne snart skulle dom ge upp.. fast det kanske redan var försent.....
Emma petade i kvällsmaten... det var korvgryta, hennes favritmat men hon kunde inte koncentrera sig på någonting längre. "Du Emma... jag vet inte hur jag ska säga detta men vi såg en puma släpa iväg på en häst....." började pappa. Emma ville inte höra mer men hon stoppade inte pappa ialla fall. "den hästen var en svart och vit skäck...." Emma kunde knappt andas... Windy var ju en vit svart skäck och nu var det redan försent. Den natten sov Emma inte någonting, om hon bara hade fått hjälpa till att leta, hade det kanske inte hänt....
Tidigt på morgonen, före gryningen, klev Emma upp, tog ett äpple och gick ut och satte sig på staketet till paddaocken. Därifrån ser man upp mot bergen. Plötsligt rycker hon till, var det inte något svart vit som rörde sig där borta i bergen? Ähh.. hon såg nog i syne, eftersom hon saknar Windy så mycket. Emma känner för att hitta på något så hon tar sin digitalkamera och går upp mot bergen, hon tänker förstås inte gå för långt så det är risk att hon träffar en puma...usch,hon ryser. Efter en stund tröttnar Emma och går med släpande steg nerfrån berget och mot ängen, plötsligt hör hon att någon springer bakom henne. Nej, det är kanske en puma!? Emma ökar farten, men puman hinner ifatt henne. Då hör hon ett frustande och vänder sig om. Hon börjar skratta. Det var ingen puma, det var WINDY!! Emma blir så glad att hon slänger sig upp på hennes mjuka rygg och galoperar i full fart mot ranchen. Hon berättar allt för pappa och tänker att nu är allt perfekt.
Några veckor senare märker som att Windy har blivit tjockare efter att hon varit på sin flykt. Dom har många ston på ranchen som är dräktiga som ska ultraljudas idag, så dom passar på med Windy också, men så kan det väl ändå inte vara eller?
Men jo, så var det. Windy är dräktig och ska få ett litet föl nästa vår det är det hon har gjort i bergen, träffat en hingst!


*SLUT*