riddare guldörn och Trollet järngoms dragkamp

Skriven av thomas, 18 år från uppland.

Det var en gång en nobel riddare som hette hans guldörn han var känd
för sin tapperhet och mod. en tidig morgon när guldörn travade på sitt svara sto i den mörka storskogen. solen klätrade sakta upp på den klintblå himmlen. luften var fyld med doften av kåda och sommarblommor. Vi vilar här väl här skimmer sa han och sadlade av hästen. sen satte han sig vid en stor ek och tog fram en stor härlig plommonpastej och en flaska sött vin. medan han åt lyssnade han på fågelsången som ekade mellan trädstammarna. plötligt började marken skaka, skimmer gnäggade skräckslaget och stegrade sig.
hans gick försiktig fram och förökte lunga skimmer men hästen bet tag i hans klädnad och ryckte och slet. han ville att dom skulle ge sig av. han skulle just hoppa upp på skimmer då en röst vrålade som åskan;
VEM VÅGAR RASTA SITT HÄSTKRÄK I MIN SKOG!!! hans som inte va rädd av sig skrek tillbaka: visa dej gaphals! två enorma händer tog tag i två stora ekar och bröt av dom och klev fram till hans. det var ett troll lika stort som rådhuset i byn. DU! sa trollet och pekade på honom med ett finger lika stort som en ekstock; DU MÅSTE BETALA FÖR GRÄSET DITT HÄSTKRÄK HAR SVALT!!! på detta svararde hans : jag tycker vi tävlar i dragkamp i stället om jag vinner lämnar du denna skog för evigt,
vinner du får du äta upp mej! först stirrade han på hans sen slog han på sina knän medan han skrattade så fåglarna flög i skräck från alla träd: HAHA! DET SKA SMAKA GOTT MED KRISTEN BLOD HAHA!
trollet drog fram em enorm blykedja och sa DUGER DETTA REP?
hans såg tveksam ut och sa: nåja den snörstumpen får väl duga men vi måste ha en öven plats att dra på följ mej! han sadlade skimmer och det bar i väg i skogen trollet fick nästan springa för att hänga med.
dom kom till en öppen plats vid en klipp kant. hans visste att det vans en klipphylla med en järnring som var fastnaglad vid berget. om det går bra sa hans så vill jag hänga ut för stupet jag drar bättre då!
HAHA! skrattade trollet GÖR SOM DU VILL BARA DET GÅR FORT JAG ÄR UTSVUTLEN! trollet kastade ena endan ut för kanten och höll fats den andra hans klättrade ner till hyllan och skrek jag säget till när vi ska börja dra! hans drog av alla krafter och lyckades ha i sär en länk i kedjan och slog fast den med en sten hen hel timme arbetade han tillslut skrek trollet : har du flytt din lilla mask!! nä nu kan vi dra!!!
trollet började dra och till sin stora förvåning så kunde hans göra motsånd. så sant som jag hetter järngom har jag aldrig mött en sån värdig motståndare!! hela klipphyllan höll på att spricka isär hans va klok nog att klättra upp han tittade försiktigt över kanten trollet var hög röd i ansiktet han blundade av ansträning så hans kunde springa in i skogen och titta på när trollet slet av alla krafter. hans skrek: men ta i då! jag tar ju knappt i! då drog drog han häfftigt då gav hyllan vika och kom upp flygande och träffade trollet i huvudet. trollet dog på fläcken.
hans gick fram och plockade av alla trollets smycken och ringar.
på dessa levde han på resten av livet rik som det han tagit det ifrån ett troll!