Det vita lejonet

Skriven av Beatrice, 10 år från Sorsele.

Det var en gång en tjej som hette Ruby. Hon har inget hem att bo i. Hon har inga föräldrar. Ruby visste inte vad hon skulle göra den där dagen då mamma och pappa blev fångade av det vita lejonet. Ruby har ju egentligen kvar sina föräldrar, men hon vet inte vart det vita lejonet tagit dem. Ruby bestämde sig för att leta rätt på mamma och pappa. Hon gick till ett berg som de andra byborna sa var för farligt för henne. Men Ruby brydde sig inte. När hon kommit till berget hittade hon en grotta som hon gick in i. Där såg hon det vita lejonet. Det låg på en soffa. Lejonet var omringat av andra människor. När Ruby tittat runt tillräckligt länge såg hon sina föräldrar. Hon sprang mot dem men det vita lejonet sa:
- Vad gör du här?
- Jag ville hitta mina föräldrar, sa Ruby.
- Haha, skrattade lejonet. Föräldrar..
- Vaddå? undrade Ruby förvånat.
-Dina föräldrar vill inte följa med hem, sa lejonet.
-Varför inte? frågade Ruby förtvivlat.
- Dom bor hos mig nu, sa lejonet. Om du vill se dina föräldrar igen så får du allt stanna här, sa lejonet och log ondskefullt.
- Okej, sa Ruby. Jag stannar. Men på ett villkor.
- Vad skulle det kunna vara för besvär då? sa lejonet kaxigt.
- Att du gick ut och ordnade allt som du gjort i vår by, sa Ruby.
- Hur ska du kunna tvinga mig till det då? sa lejonet ännu kaxigare.
- Om du inte gör något, så ska jag tvinga alla som du fångat, sa Ruby. Till att komma hem igen.
- Vilket hot! skrattade lejonet. Dom vill inte hem till byn igen. Inte sant?
- Jo, vi vill hem nu! ropade alla människor.
Ruby log brett och tittade på det vita lejonet.
- Jag går väl och städar upp i byn då, sa det vita lejonet väldigt snopet.
- Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!
Alla människor i grottan hurrade för Ruby. När lejonet kommit tillbaka sa han:
- När ni behöver mig så finns jag här.
- Vaddå? Vi ska ju stanna här, sa Ruby.
- Nej, jag vill vara fredlig igen, sa lejonet.
Ruby tittade på lejonet.
- Följ med oss tillbaka till byn, sa Ruby.
- Får jag det? undrade lejonet.
-Ja, det får du gärna! sa Ruby's pappa.
Det vita lejonet blev lycklig och allihopa gick hem till byn. Alla i hela byn, inklusive det vita lejonet blev lyckliga över att få fred i sin by.

SLUT!!