Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

1. Jordskorpan   2. Magmaflöde   3. Lavarör   4. Öppning   5. Gasmoln   6. Aska   7. Lavaprojektil   8. Lavaflod   9. Sidorör   10. Ny kon bildas   11. Lager av stelnad lava   12. Lager av aska
Vulkaner delas upp i två typer beroende på vilken sorts utbrott den har, så kallade förlopp. Den ena typen har ett explosivt förlopp, den andra ett lugnt rinnande förlopp. Det är mängden kisel i magman som bestämmer hur vulkanen kommer att bete sig. När magman tränger genom jordskorpan bildar den en tunnel som kallas lavarör. Ur lavaröret sprutar magman upp och lägger sig som lava runt utsidan i klumpar eller bildar rinnande lavafloder, beroende på hur tät den är. När magman tränger upp ur marken och blir till lava har den en temperatur på 700–1 200°C. Trots att lava är 100 000 gånger tätare än vatten kan lavan rinna på i flera kilometer innan den hinner svalna och stelna till sten igen. Stelnad lava bildar olika typer av magmatiska bergarter (efter ordet ”magma”). Exempel på sådana stenar är pimpsten, obsidian, porfyr och basalt. Det finns olika typer av lava beroende på vad den innehåller. Lavans kemiska sammansättning kan bestämma hur våldsamt vulkanutbrottet blir, hur varm lavan är och hur lätt den rinner. Felesisk lava innehåller aluminium, kisel, kalium, natrium och kalcium. Den rinner mycket sakta och är klibbigare än andra lavor. Här bildar magman lava vid ganska låga temperaturer, cirka 650–700°C. Intermediär lava innehåller mer järn och magnesium än den felesiska, vilket gör den mer lättflytande. Mafisk lava är lättflytande och hittas ofta kring sköldvulkaner. Den innehåller mycket järn och magnesium och låga halter av kisel och aluminium. Basalt är en typisk mafisk bergart. Ultramafisk lava blir fruktansvärt het, upp till 1600°C, och rinner lika lätt som vatten. Detta är för att den innehåller väldigt mycket magnesium. Nästan all ultramafisk lava man hittat är från tidsåldern proterozoikum för 2400-542 miljoner år sedan. Idag har jordens inre svalnat för mycket för att ny ultramafisk lava ska kunna bildas.

Lava kastas upp ur spricka.
Det finns också olika namn på hur lavan flödar.
A’a’-lavan (uttalas ”ah-ah”) har en grov och skrovlig yta. Dess yttre består av sönderbrutna lavablock som börjat stelna, medan dess inre är smält, trögt rinnande lava. Det inre lavaflödet drar med sig lavablocken. A’a’-lavan ser ut som en svart, rinnande klippa med glödande sprickor. När A’a’-lavan helt stelnad kan den bilda väggar som är flera meter höga.
Pahoehoe-lava.
Pahoehoe-lavan kallas också replava och har en jämn yta som nästan kan likna glas ibland. Den rinner ut i långa strömmar och bildar små ”tår” eller ”flikar” som ploppar ut ur huvudflödet. När Pahoehoe-lavan kommit långt från vulkankratern kan den ibland övergå i A’a-lava. På Galapagosöarna finns jättelika fält av stelnad Pahoehoe-lava.
Kuddlava under vattnet.
Kuddlava är ett namn på lava som bildats under vulkanutbrott i havet. När lavan kommer i kontakt med vattnet stelnar den genast och bildar mjuka kuddlika stenklumpar. Eftersom de flesta vulkanerna finns under havet hittar man kuddlava i stora mängder på världens havsbottnar.
Lavabomber är klumpar av lava som skjuts upp i luften under ett utbrott. Under sin färd mot marken hinner de ofta stelna till ovala eller svagt droppformade stenar. Lavabomber kan vara allt från 6,5 cm till riktiga, livsfarliga bjässar. I japanska Asama skedde 1935 ett vulkanutbrott som kastade ut lavabomber som var 5-6 m i diameter. Dessa jätteklumpar flög iväg cirka 600 meter från lavaröret.

Ett gasmoln rullar nerför sidan av vulkanen Merapi.
Den rök som vulkanen ger ifrån sig kan innehålla olika sorters gaser. Vanligast är vattenånga, koldioxid och svaveldioxid. De stora mängderna gas som vulkanen släpper ut är farliga att andas in. Det är gaserna som dödar flest människor och djur under ett vulkanutbrott. När gaserna tränger upp i atmosfären blandas de med moln som släpper ifrån sig regn. Gifterna från gaserna binds i vattendropparna och bildar surt regn, som sprider farliga kemikalier då det träffar marken. Ett riktigt giftigt vulkanutbrott kan påverka vårt klimat och skada nyttiga gaser i vår atmosfär. De nyttiga gaserna finns där för att bland annat skydda oss från solens strålning. Varje år pyser det ut tillräckligt mycket vulkanisk gas för att den ska räknas till de föroreningar som skadar luften och ställer till med surt regn.

Aska efter vulkanutbrott gör dagen till natt på den karibiska ön Monserrat.
Den aska som regnar ner under ett vulkanutbrott har burits upp i luften av gaserna. Askan består av pyroklastiska material, söndersmulade och brända bitar av sten. Den kan också innehålla sand som smält till glas. Man kallar också vulkanaskan för tefra, efter det grekiska ordet för aska. Moln av vulkanaska kan med vindar sprida sig över stora delar av jordklotet. 2004 fick den isländska vulkanen Grimsvötn ett utbrott och askan, som steg upp till 13 km höjd, kom inglidande över Sverige. Om askmolnen är tillräckligt tjocka kan de skymma solen så att dagen mörknar till skymning eller natt och temperaturerna sjunker. Ibland är ask- och gasmolnen så stora att klimatet påverkas i vissa delar av världen under en lång tid. När Mount Tambora fick utbrott 1815 blev det ingen riktig sommar i USA, Kanada och norra Europa det följande året.

Vulkaner som inte haft utbrott på 10 000 år klassas som slocknade. En slocknad vulkan kommer inte få utbrott igen och kallas också inaktiv. Kratern på en slocknad vulkan samlar under åren på sig en massa vatten och bildar till slut en så kallad kratersjö. Slocknade vulkaner till havs bildar så småningom små öar som kallas atoller.

Skydd mot vulkanutbrott

Numera bevakas de flesta vulkaner och riskzoner med hjälp av satelliter i rymden. På så sätt kan man snabbt få reda på om ett utbrott håller på att hända. Det finns inte mycket att göra för att förhindra utbrottet. På de platser där vulkanutbrott är vanligast har man sprängt upp kanaler i berggrunden, där lavan från utbrottet ska rinna ner. Det har visat sig vara tillräckligt effektivt.

Vulkansäkerhet

Om du skulle råka befinna dig i närheten av en vulkan när den får utbrott, kom då ihåg följande:

  1. Slå på radio och TV för att höra om du är i direkt fara och för att få veta vad som händer.
  2. Om du blir tillsagt att genast lämna området, så gör det.
  3. Försök komma så långt bort och så högt upp från vulkanen som du kan. Ett vulkanutbrott skickar ut het, flytande lava och giftiga gaser som ofta är tyngre än luften, och därför drar sig mot marken. Utbrottet kan också orsaka översvämningar, jordbävningar och jordskred.
  4. Undvik att andas in gaser från vulkanen. Täck för ansiktet med en fuktig tygbit, eller om du kan, en gasmask eller skyddsmask med andningsfilter. Stå upprätt, eftersom de giftiga gaserna sjunker till marken.
  5. Om du inte måste lämna platsen så håll dig inomhus. Stäng alla fönster och dörrar så det inte släpps in het aska eller giftiga gaser.
  6. Om du blivit bränd eller andats in gaser – sök sjukvård så fort det går.



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2017 Unga Fakta AB