Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Gastar och spökskepp

Gastar

Det var sjömännens största skräck att drunkna och försvinna i havets djup utan någon ordentlig begravning. Då var de nämligen dömda att vandra över haven som gastar, osaliga andar som hörde till varken himlen eller helvetet. Vissa av dessa gastar såg rysliga ut, som ruttnande benrangel med lysande ögonhålor. Andra såg bara ut som sjömannen när han levde.

Ibland flöt den drunknades lik in till stranden. Då följde gasten också med och började spöka på platsen för att visa var kroppen låg. Ibland gick gasten till och med upp till hus i närheten och knackade på. Sådana spöken kallades i Sverige ofta för "strandvaskare". När den drunknades kropp hittats och begravts på en kyrkogård fick sjömannens osaliga själ äntligen frid och slutade spöka. Ibland kunde strandvaskaren hoppa upp på ryggen på någon som gick längs stranden. Hade man fått en sådan "ryggsittare" på sig kändes det ordentligt, ty de var tunga som tusen oförlåtna synder. Då var det bara att sätta kurs mot närmsta kyrkogård, och väl där tippa av ryggsittaren innanför kyrkomuren. Då var spökproblemet också löst.

Oftare var det så att gastarna liftade med förbipasserande fartyg. Sådana spöken blev man aldrig av med. Om tillräckligt många gastar klängde sig ombord kunde de till och med ta över fartyget.

Spökskepp

Sedan fanns det också fartyg som i sig var spöken. Skepp som hade förlist i stormar och andra olyckor kunde fortfarande ses segla med besättning och allt.

Den mest kända av dessa spökskepp var "Den flygande holländaren". I fyrahundra år har sjömän svurit på att de sett Den flygande holländaren kring Godahoppsudden i södra Afrika. Legenden säger att en holländsk kapten, Vanderdecken eller Van Falkenberg, var så utled efter flera dagars stiltje att han försvor sin själ till djävulen i utbyte mot lite vind. Djävulen hörde kaptenens rop, tog hans själ och blåste sedan vind i skeppets segel.

Än idag ska alltså detta fartyg segla med djävulsvinden vinande i masterna och med sin själlösa kapten vid rodret. Det är oftast i de värsta stormarna vid Godahoppsudden som Holländaren siktas. Ibland dyker det också upp i lugnt väder och alla som är dumma nog att gå ombord blir fast där för evigheten.

Det finns ett annat omtalat spökskepp, "Loch Awe", som liknar en atlantångare från 1900-talets början. Loch Awe sägs dyka upp i dimmigt väder och förutspår alltid tråkigheter.

Det finns till och med spökhistorier om ubåtar. En av dem berättar om hur den tyske kaptenen Klaus Till sköt folket ombord på ett civilt skepp under andra världskriget. Det här var ett svårt brott enligt krigslagarna och när Tills ubåt slutligen sänktes återvände den som ett osaligt spökskepp.

Davy Jones

En annan otrevlig figur till havs är "Davy Jones", som ofta är likvärdig med döden eller djävulen. Det finns många historier om vem Davy Jones var. De flesta säger att han var en gammal båtsman och pirat med en ful ovana att själv sänka alla skepp han tjänade på. Därmed ordnade han nya själar till djävulen i utbyte mot evigt liv åt sig själv.

På havets botten har han en stor sjömanskista, "Davy Jones´Locker", och i denna stoppar han allt som dalar ner till bottnen. Skepp, skatter och döda sjömän -alla hittar de vägen in i Davy Jones´kista. Det finns ett gammalt engelskt uttryck bland brittiska sjöman: "Go to Davy Jones´Locker!" Det betyder ungefär: "Dra åt Helsicke!"

Briggen Mary Celeste

Det finns många historier om en annan sorts spökskepp, obemannade sådana som hittas flytande mitt ute i havet. Det mest berömda av alla sådana spökskepp är briggen Mary Celeste. Den 5 december 1872 stötte barken Dei Gratia på Mary Celeste i havet utanför Portugal. Kaptenen på Dei Gratia kände kaptenen på Mary Celeste och signalerade en hälsning. Då han inte fick något svar skickade han ombord några av sina män för att se så att allt stod rätt till.

Sjömännen blev förvånade när de såg att Mary Celeste var helt tom. I kabyssen stod framdukad mat helt orörd. Besättningens saker; rakknivar, pengar, kläder, fanns kvar. Dei Gratias sjömän blev också skrämda. Det såg ut som om manskapet på Mary Celeste försvunnit spårlöst, mitt i sina sysslor. Man bogserade in Mary Celeste till närmsta hamn och myndigheterna utförde en noggrann utredning, men kunde inte hitta någon förklaring till var besättningen försvunnit.

Än idag är händelsen ett mysterium. Man vet fortfarande inte vad som hände på Mary Celeste. Det finns förstås många idéer. En förklaring är att alla ombord drabbades av någon sorts vansinne och hoppade överbord. En annan är att alla kidnappades av pirater. Tyvärr lär vi aldrig få veta sanningen.


Havsfolk

Havsodjur

Gastar och spökskepp

Länder



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2018 Unga Fakta AB