Scrolla upp
Dra för att scrolla upp och ner
Scrolla ner

Förkylning

Förkylning är ett vanligt samlingsord för olika infektioner som drabbar luftvägarna, alltså näsan och halsen. Förkylning orsakas oftast av virus och är därför omöjligt att bota. Det enda man kan göra är att lindra de olika symptomen, som rinnande näsa och halsont med febernedsättande och smärtstillande läkemedel. Till slut kommer kroppen själv att ha löst orsaken till förkylningen.

När man är förkyld är kroppen irriterad på olika sätt. Man hostar och nyser, vilket är reflexer för att rensa luftvägarna. I näsan blir slemhinnorna infekterade och börjar producera stora mängder snor för att spola ut orsaken till infektionen. Andra slemhinnor, som de i ögonen, kan också bli påverkade och svullna upp. Man kan också få huvudvärk och bli mycket trött. Är förkylningen allvarlig kan man få feber, som kommer av att kroppens immunförsvar jobbar hårdare än vanligt.

Halsont

När man har en brännande och värkande känsla i halsen har man drabbats av en bakterie- eller virusinfektion. En vanlig typ av halsont är halsfluss (tonsillitis). Då har halsmandlarna, tonsillerna, blivit infekterade. Tonsillerna sitter i svalget och jobbar med att mota bort farliga och giftiga ämnen som kommer in i kroppen genom munnen. Då de blir infekterade svullnar de och gör ont. Handlar det om ett virusangrepp kan man bara vila och ta läkemedel som hjälper att ta ned feber och stilla smärta, till exempel värktabletter. Om det är ett bakterieangrepp tar man antibiotika som penicillin. Har man halsfluss känner man sig också febrig och förkyld.

Feber

Feber drabbas man av när kroppstemperaturen höjs på grund av en virus- eller bakterieinfektion i kroppen. Vid feber ökar hjärnan kroppstemperaturen för att försvara sig mot främmande bakterier eller virus och för att immunförsvaret skall bli mer aktivt. Det konstiga är att man fryser och huttrar när kroppstemperaturen stiger. När febern går ner börjar man istället svettas eftersom kroppen då sänker temperaturen genom att göra sig av med värme.

Febern visar att immunförsvaret är igång och jobbar med att lösa något problem i kroppen. Det är en väldig påfrestning för människokroppen och man kan få huvudvärk och bli illamående. Man blir också trött och är inte hungrig. Det är viktigt att dricka mycket när man börjar svettas under febern, eftersom kroppen förlorar vätska då.

Kräkning

När man kräks eller spyr stöts innehållet i magen upp genom matstrupen och ut genom munnen. Det är en reflex som ska skydda kroppen mot skada och en reaktion på att man fått i sig något som inte är nyttigt. Innan man kräks känner man sig oftast illamående, men att vara illamående betyder nödvändigtvis inte att man kommer att kräkas.

Illamående kan framkallas av mer än att kroppen fått i sig något onyttigt. Framför allt kan balanssinnet vara påverkat till exempel när man blir åksjuk eller sjösjuk. Blir illamåendet riktigt starkt reagerar kroppen också med att kräkas.

Lunginflammation

Lunginflammation uppkommer genom en infektion i lungorna orsakad av virus, bakterier, svampar eller parasiter. Har man fått lunginflammation är det svårt att andas och det gör ont. Man har också hosta och feber. När man hostar kan det komma blod eller gulgrönt slem. Alveolerna är små luftfyllda säckar i lungorna, som under infektionen börjar fyllas med vätska.

Lunginflammation är en allvarlig sjukdom som måste behandlas genast. Man använder antibiotika vid behandling av lunginflammation.

Vattkoppor

Vattkoppor.
Vattkoppor sprids genom ett virus och går därför inte att bota med medicin. Sjukdomen får gå över av sig själv och försvinner när den besegrats av kroppens immunförsvar. Har man en gång haft vattkoppor kan man inte bli smittad igen. Det är väldigt lätt att smittas av vattkoppor. Man kan få vattkoppor både genom luften och genom att röra vid någon som redan är smittad. Det kan ta två-tre veckor innan sjukdomen har nått full styrka.

Har man vattkoppor får man alltid feber och utslag över hela kroppen som kliar. Utslagen kan likna myggbett och ibland små blåsor. De kommer av att huden reagerar på att kroppen utsatts för en ordentlig infektion.

De flesta får vattkoppor när man är ung. Får man sjukdomen när man är vuxen kallas den bältros och då brukar man bli mycket sjukare. Det har att göra med att kroppens immunförsvar blir sämre på att behandla just vattkopps-viruset när man blivit äldre.

Röda hund

Röda hund, eller Rubella, orsakas av ett virus. Den som blir smittad får feber och svullna lymfkörtlar, vilket får det att göra ont i nacken, armhålorna och ljumskarna. Man kan också få ont i lederna. Efter ungefär ett dygn börjar en massa röda eller bruna prickar dyka upp i ansiktet och sprider sig ner längs kroppen.

Mässling.
Eftersom Röda hund sprids genom ett virus går det inte att bota det med medicin, utan går över av sig själv. Men man brukar vaccinera barn mot sjukdomen, först vid 18 månaders ålder och sedan en gång till vid 12 års ålder.

Mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som liknar röda hund. Den som smittats får ofta hög feber, snuva och ont i ögonen. Man får också en massa röda prickar över hela kroppen.

Precis som med Röda hund blir man som barn i Sverige vaccinerad mot sjukdomen, vid 18 månader och 12 års ålder.

Påssjuka

Påssjuka.
Påssjuka, också kallad Parotit, är inte särskilt vanlig numera. När man som barn vaccineras mot andra smittsamma sjukdomar, som mässlingen och Röda hund, brukar man också få en spruta mot påssjukan. Den som drabbas får hög feber, huvudvärk, illamående och det gör ont när man tuggar. Efter något dygn så svullnar öronspottkörtlarna upp tillsammans med spottkörtlarna under tungan. Detta gör att ansiktet svullnar och det ser ut som om man har "påsar" runt halsen.

Sjukdomen går över av sig själv. Eftersom den sprids med virus finns det ingen medicin mot den, men man kan lindra obehaget med ferbernedsättande läkemedel. Om sjukdomen tar lång tid på sig att gå över kan det hända att man får andra sjukdomar efteråt, som hjärnhinneinflammation och testikelinflammation.

Blodförgiftning

Idag är det ovanligt att man drabbas av blodförgiftning, men gör man det blir man allvarligt sjuk. Blodförgiftning kommer av att bakterier tagit sig in i blodet, till exempel då man skurit sig på något smutsigt, som en rostig spik. För att försvara sig mot denna farliga inflammation jobbar kroppens immunförsvar så hårt att man brukar bli jättesjuk. Man får hög feber, huvudvärk, frossa och ibland svårt att andas. Hjärtat kan slå snabbare och utslag i form av röda strimmor på huden. Detta är på grund av att blodkärlen är irriterade.

Infektionen under blodförgiftningen sprider sig snabbt och man blir fort sjuk. Man måste få behandling på sjukhus. Där får man antibiotika och ofta extra syre.



Till Unga Faktas startsida

Copyright © 2000-2019 Unga Fakta AB