Fiskar
Fiskarna var de första ryggradsdjuren. De allra tidigaste arterna hade ryggrad av brosk, vilket är mjukare än skelettben. Så småningom utvecklades hårdare skelett, vilket till slut blev det vanligaste. Bland jordens ryggradsdjur har nästan alla skelett av ben. Några fiskar har fortfarande broskskelett.
De flesta fiskar håller sig flytande med hjälp av ett organ som kallas simblåsa. Det är en gasfylld säck i buken. Om fisken vill sjunka ner i vattnet fiser den bara ut lite gas. Det är inte alla fiskar som har simblåsa. Hajar, makrill och många bottenfiskar har det inte, och måste hela tiden hålla sig simmande för att inte sjunka.
Nästan alla fiskar har någon typ av fjäll på kroppen. Fjällen är sega och skyddar fisken kropp. De växer också hela tiden, vilket gör att man kan mäta fiskens ålder genom att mäta fjällen. Några fiskar har ett slemmigt skinn som skydd istället.
Större delen av fiskarna lägger ägg (fiskrom) - tusentals i en klump. Dessa befruktas av hannen, som sprutar ut sin mjölke över dem. Några fiskar, som vissa hajar, föder levande ungar.
Längs fiskarnas kropp löper den så kallade sidolinjen. Den är en serie pyttesmå tryckkänsliga organ. Fisken använder sidolinjen för att känna av rörelser i vattnet.
Broskfiskar
Till skillnad från alla andra ryggradsdjur på jorden består dessa fiskars skelett av brosk istället för ben. De första fiskarna hade broskskelett. Ett annant namn på dessa nutida fiskar är "hajartade" fiskar. Hajarna är nämligen den största gruppen bland broskfiskarna. Det finns runt 500 arter av broskfiskar. De tre huvudgrupperna är Hajar, rockor och helhuvudfiskar.
Benfiskar
Nästan alla fiskar är benfiskar. Deras skelett innehåller bara mindre delar brosk. Förutom ett fåtal fiskar har benfiskarna en simblåsa som håller dem flytander när de vilar. Många av dem är viktiga matfiskar i stora delar av världen.
