Hjälp! Jag har blivit en vampyr!

Skriven av Peppi Sjöholm, 10 år från Luxembourg.

Det var natt. Jag låg i sängen och sov. Plöttsligt kände jag ett andetag mot halsen. Jag öppnade inte ögonen. Jag orkade inte.Jag tenkte att det var nog bara min mamma eller pappa som kysste mig. På morgonen frågade jag av min mamma om det var hon eller pappa som kyst mig på natten. Mamma sa att både hon och pappa hade sovit. Mamma gick och öppnade gardinerna. AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH!!! Srek jag. Soljuset tog ont i mina ögon. Mamma och jag trodde att jag var sjuk och jag behövde inte gå i skolan den dan. Jag stannade altso esam hemma. Jag kände mig helt frisk fast jag mådde illa varje gång jag gick fram till fönstret och solstrålarna nådde mig. Det hadde redan börjat mörkna och jag kunde gå därför till fönstret utan att må illa. Plötsligt kände jag mig törstig. Blodtörstig. Jag flög ut ur fönstret och jag flög in till grannhuset genom grannhusets fönster. Där tog jag tag i granntanten och bet henne i halsen med huggtenderna som jag plötsligt fått och jag sög hennes blod. Då förstod jag allt. Det ingen hade kyst mig på natten det var en vampyr som hade bitit mig! OCH JAG HADDE BLIVIT EN VAMPYR!!!