Lucian i Spegeln Skriven av Bella, 14 år. Felicia vaknar av mammas julmusik, som vanligt i december. Felicias mamma är en julfantast. En otrolig julfantast. Varje morgon startas med att sätta på en jul-cd. Till frukosten finns alltid varm choklad, lussebullar och pepparkakor.
Idag brukar hon vara värre än vanligt. Det är lucia, och visst går hon klädd i lucialinne med en ljuskrona på huvudet.
- God morgon, gumman! hälsar hon glatt på Felicia när denna kommer in i köket, nyvaken och klädd i pyjamas.
- Mm, mumlar Felicia, inte riktigt vaken än.
Efter två koppar varm choklad, en lussebulle och två pepparkakor, känner sig Felicia mycket piggare. Det är alltså lucia idag. Som vanligt ska hennes klass gå runt bland några av företagen på komunen och lussa. Det brukar vara ganska kul, även om det kan bli lite jobbigt med ljusen ibland. I mellanstadiet hade man alltid leksaksljus, men nu går de i högstadiet, och då är det riktiga, levande ljus som gäller.
Felicia är lite rädd att hon ska svimma. Det gjorde Mirjam förra året, trots att de hade fuskljus. Det var ganska läskigt.
Felicia drar på sig sin vita klänning, och sätter ett stort rött band om livet. Iår har hon blivit vald till lucia. Det känns jätteroligt, men samtidigt gör det henne nervös. Det värsta är att lucian alltid får ett solo. Den tredje versen i "Nu tändas tusen juleljus" ska Felicia sjunga alldeles själv. Hon kan den utantill, men det känns lite pirrigt ändå.
Det är när hon står och borsta håret som det händer. Först märker hon det inte. Hon står i sina egna tankar. Flickan i spegeln är ganska lik henne själv. Men så inser Felicia att den nya flickan inte är hennes spegelbild. Flickan, som verkar några år äldre, rör sig inte lika mycket. Hennes bruna hår sveper, hon har en krans av lingonris runt huvudet och ett vackert ljus i handen. Hon är vacker. Hon skrider närmare Felicia, närmare glaset.
Felicia stirrar. Hur är det möjligt? Hur kan någon annan visas i spegeln?
Flickan ler.
Felicia ler tillbaka, inte riktigt klar över hur hon ska reagera.
Hon blir inte rädd. Flickan kan omöljigt vara farlig.
Det är hon inte heller. Men hon tittar på medan felicia gör sig iordning, hela morgonen ler hon uppmuntrande. Felicia tycker att det är lite läskigt först, men sedan tänker hon nästan inte alls på det.
När hon till slut ska gå vinkar Felicia lite smått åt lucian i spegeln. Lucian ler stort och vinkar tillbaka. Felicia flinar lite. Hon mimar ett "tack" och går ut. Alla främträdanden kommer säkert att gå jättebra. Det vet hon nu. |