Jupiter!

Skriven av Lilli, 12 år från Jorden.

Det hördes ett fruktansvärt vrål och mina hästvänner uppe på rymdskeppet började skria. Jag frågade ledarstoet vad som händer och hon sa att rymdskeppet var för överbelastat och att en utomstalling var tvungen att hoppa av på Jorden, för alltid. Jag anmälde mig genast. Det hade varit så tråkigt uppe på rymdskeppet så jag tänkte att jag kunde få lite äventyr, även om jag var tvungen och ge upp min förälskelse till Stallion. Stallion, hingsten som jag varit förälskad i sedan jag var ett litet föl. Jag sade farväl till alla och Ysra, ledarstoet, strålade ner mig.

Några timmar efteråt efter att jag hade vilat och ätit lite gräs började jag gå min väg mot äventyren. Plötligt kände jag hur det stack till i mitt brännmärke på högra låret, brännmärket får man när man börjar äta gräs och det står ens namn på. På mitt står det Jupiter. Märket började klia och jag kom ihåg att jag glömt klia av mig alla kantalotiner. (Det är ett slags rymdbacill.) Jag gick till närmaste trädstam och började klia mig. Åhh vad det var skönt!
"Hej hästen!" Jag ryckte till, den främmande rösten var bakom mig, där stod en konstig varelse med lång lockig vit man och tjock pannlugg. Men det var nåt konstigt med den där hästen. Den gick på bakbenen och hade varken svans eller hårrem. "Var kommer du ifrån?" Varelsen sträckte fram sin konstiga framhov. Jag tänkte att jag skulle fråga varelsen var jag var och vem den var. Så jag gjorde det! Varelsen fick en blick halft fyld med skräck halft fylld med förvåning. Den tittade på mitt lår och sa: "Jupiter?! Nästan som..." hon vände blicken till träet jag kliat mig på och sa förtjust: "Du är en utomjording, fast en häst!"
"Utomstalling," rättade jag henne,"Vem är du och var är jag?" frågade jag och hon sa att hon hette Angel och kom från Himlen. Hon hade ramlat ner från ett moln och blivit adopterad av en rik familj. Dom visste ingenting om hennes hemlighet, och tänkte köpa en häst åt henne så fort dom hittade en. "Men nu," sa honoch smekte mig på mulen, "kan du följa med mig hem!" Hon log och tittade mig rakt i ögonen. "Jupiter och Angel, vi är båda utomjordingar, hrm utomstallingar och vi är båda vilsna." Jag tittade på henne och sedan på min rygg och sa: "Hoppa upp Ängeln Angel!" Hon såg förvånat på mig och sen hoppade hon lätt upp på min vita rygg och tog tag i min långa man. "Men Jupiter, du får inte prata med någon annan människa än mig!" Jag nickade och innan Angel hade hunnit säga något mer satte jag av i galopp och min vita man fladdrade i vinden.
"Monica, Angel tittade mot sin styvmammas rygg. Jag har med mig en häst hem!" Monica vände sig om och tittade förundrat på Angel.
"Vems häst är det där?" frågade hon och smekte min vita hårrem.
"Min!"
"Jasså?"
"Japp," sa Angel och började berätta hela historien om när hon hittade mig, utom att jag är en utomstalling och kan prata!
"Peeeer!"Monica ropade på sin man, "Angel har fått en häst!"
"Vad bra," flåsade Per "då kan hon hålla mig sällskap när jag mockar åt alla hästar." Alla vände sig mot mig och börjde visitera och bedöma mig.
"Hon kommer bli en jättebra avelshäst, om jag bara visste vad hon var för ras." Jag vände mig om till Angel och låtsades nafsa henne i håret, jag viskade att jag var en likhet till deras arabhästar, fast min ras hette Baran i rymden. Angel förmedlade mitt budskap till Monica och Per.

Efter några dagar ville Per att jag och Angel skulle ställa upp i en dressyrträning som han hade på eftermiddagen Angel tittade på mig och jag nickde nästan obemärkligt mot henne. Hon svarade ja och minuten efter var jag inne i stallet och fick på mig ett rosa schabrak och en svart dressyrsadel i bekvämt läder. Hon satte också på mig ett svart läderträns med rosa strasstenar på.På dressyrträningen hade det gått jättebra och jag hade utfört en perfekt "Capriole" som dom kallade det hemma kallades det för "Mandrij" men det sa jag aldrig. Efteråt fick jag komma in till stallet, jag hade gått i hagen hela tiden förut för att min box inte var riktigt iordning. Jag fick stå bredvid jordens snyggaste hingst, han var svart med en vit lykta och såg ädel ut.Jag berättade för Angel att jag var kär och lade till att utomstallingar hade samma partner hela livet. Desto mer jag tänkte på hingsten bredvid desto mer kom jag i håg fler och fler likheter som han hade med Stallion. När jag en dag blev utsläppt i hagen bredvig såg jag brännmärket på hans vänstra lår "Stallion", (hingstarna har märket på vänster lår medans stona har det på höger). Jag skriade till och travade mot stängslet. Hingsten fick syn på mig och travade mot mig.
"Jupiter!" utbrast han
"Stallion... Vad gör du här?"
"Jag blev nerstrålad för att det inte räckte med en häst vi var 20 stycken som var tvugna att strålas ner." Han gned sin mule mot min och jag blev varm i hela kroppen. Jag var kär!

1 år senare hade jag mitt första föl med Stallion, och nu visste Monica och Per våran hemlighet. För vårat vita lilla stoföl hade ett horn i pannan! Monica och Per hade fått eld i brallerna och köpt och hämtat alla utomstallingar. Så nu är hela stallet fyllt av rena Baraner! Men Monica och Per var oroliga för att det skulle bli inavel. Men jag lungnade dom med att utomstallingar inte kan bli missbildade. Det är en ren ras helt gjord av högre makter som gör oss Perfekta!
Och lilla Ängel springer för fullt i hagarna. Det var jag som besämde att hon skulle heta Ängel. Som tack för att Angel tog hand om mig!