rymdskepp

Skriven av ilyas, 11 år från haparanda.

Lisa gick till skolan.. Men detta är inte en sång, utan en berättelse.

Idag fick Lisa lära sig om rymden.
Om alla planeter i solsystemet, och att solen är en stjärna.
Lisa fick väldigt lust att åka till rymden, så när hon kom hem satt hon sig på soffan och sa:
- Mamma, kan jag åka till rymden? Du får följa med om du vill!
- Rymden! HAHA! Nej det går inte. Det kostar miljontals kroner att ta en promenad i rymden. Ändå så kan det vara farligt att åka dit. Vi kan krocka i en metroit. Nej nej, sa mamma med sin oroliga röst.
- Men....
- Nej, sa jag!

Lisa blev så arg att hon sprang upp på sitt rum.
Hon kasta sig i sängen och bankade nävarna mot kudden.
- Jag får ju aldrig göra vad jag vill, mumlade Lisa.
Jag vill ut på äventyr!
Med ett kom Lisa på en ide.
Hon skulle rymma.
Hon ville aldrig mer komma tillbaks till hennes mamma.
Hon packade kläder, kläder, mat kläder och jacka (om det skulle bli kallt) Och såklart alla pengerna som hon igentligen hade sparat till en väldigt vacker docka i skyltfönstret.
Hon småsprang ut.
Hon sa till mamma att hon skulle ut på en utflykt.
Mamma log och ropade efter henne:
- Kom hem till midda'n klockan 5!
Lisa svarade inte.
Hon var nervös.
Vart skulle hon rymma?
Hon sprang till en skog.
Där satt hon sig på en stubbe och somnade.
När hon vaknade såg hon en grå-blå stor rymdraket.
Hon gick in i den och råkade trycka på "den röda knappen".
Dörrerna stängdes.
En automatisk rymdmick sa:
- Var beredd, nedräkning pågår: 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1
Ett bruuum hördes och det kändes som hon trycktes ner mot marken. Det var G-kraft (gravitions kraften). Hon klarade att titta i fönstret fast det kändes som en elefant satt på henne.
Hon såg en natthimmel, och planeter.
Har jag hunnit så långt upp redan?, tänkte Lisa.
Plötsligt så slapp det liksom bara.
Ingen "mosning" tryckte ner henne.
Nu hördes rösten igen:
- Var beredd, landning pågår.
Och så räknade rösten ner till 1 och då landade raketen.
Det var rätt sjönt tyckte Lisa.
Hon steg av raketen, men hon lyfte genast från marken.
Lisa tog tag i taket på raketen och gick tillbaks till raketen.
Hon hittade en rymddräkt och tog på den.
Nu flög hon inte längre, men det var svårt att gå.
Hon gick och gick och gick och gick, ja, jag vet inte hur långt Lisa gick, men snart var hon bredvid raketen igen. Hon hade gått runt planeten! Men vilken planet var det igentligen?
Mars, Pluto, eller månen?
Lisa hann inte tänka, för plötsligt hördes ett ljud i raketen.
Det var rösten igen:
- Var beredd, lyftning pågår! 10 9 8 7 6 ...
Lisa skyndade sig in i raketen.
- 5 4 3 2 1! Bruuuuum!

Plötsligt vaknade Lisa.
Hon satt på stubben.
Hon hade drömt alltihop!
Hon tittade på klockan som hon hade tagit med.
- Tio i fem, sa Lisa för sig själv och gick hemmåt.

Det var pannkakor med sylt och socker till midda'n.
Aldrig tänker Lisa rymma igen.