Den som aldrig letar

Skriven av Julia L, 11 år från Trelleborg.

Dena beretelsen handla om en tjej som är ute i skogen och hon har gåt vilse. Hon är inte bra på att leta efter något eller någon.

Det är så mörkt så jag ser inget. Jag bara yrrar om kring i skogen.Men jag kan endå se ett littet svakt dåvt ljus lånkt in i skogen. Hon springer mot ljuset men det käns som att ljuset bara kommer lengre,lengre och lengre i från henne när hon kommer närmre. Helt plötsligt käner hon en hand en kall hand mot hennes axel. Det kommer en lukt som luktar unket och döt snarare lick lukt. Hon vänder sig hastigt om men det är inget bakom henne. Hon tänker efter ska hon fortseta springa till ljuset eller ska hon leta efter vad det nu var för något? Hon väljer att springa till ljuset. Så hon börjar springan så fort hon kan mot ljuset. Efter en stund så ser hon en stuga och i fönstrer på stugan är där en lampa det måste varit det ljust som jag har set innan. Hun går sakta,sakta till dörren och knackar "DUNCK, DUNCK, DUNCK" Det är ingen som öppnar men hon går endå in i stugan dörren var o låst. Det ligger en lap på bordet hon läser det hökt "Om du inte hittar mig så är du DÖD" Hon sate jenast igång att leta. Nu käner hon den döda lukten igen hon vender sig om och ser en text på vegen. Du letar ju knapt du bara står där coh tittar.Jag är ju bakom dig. Hon vänder sig om och ser en ila luktande och blodig person altså en zombie. Sen så hördes bara ett skrik.