Jag saknar dig Skriven av Emelie, 11 år från Vänersborg. 
När jag kom hem från skolan idag låg det ett kuvert med mitt namn påskrivet. Det var Lisas handstil. Det måste vara från henne!
Såhär stod det i brevet:
Till min bästis, Elina!
Jag har det jättebra här på landet! Fast jag saknar ju dig förstås!
Imorgon ska jag få min valp Ida. Åh, hon är så söt!
Men nu kan jag tyvärr inte skriva mer, jag ska gå till skolan - det är min första skoldag.
Förlåt om det låter som om jag försöker skryta.
Glöm inte att skriva tillbaka!
Hälsningar din bästis, Lisa
Tja, Lisa har faktiskt alltid varit en en skrytmåns, fast det vill hon aldrig erkänna, inte ens för mig.
Lisa flyttade till landet för en vecka sen. Hon var min bästis hela tiden, i vind och väder.
Men så en dag berättade hon för mig at hon skulle flytta om ett par dagar, ut på landet. Hon hade inte berättat det för någon annan förutom fröken och mig, och det var bara tre dagar innan de skulle flytta. Jag blev både arg och ledsen. Arg för att hon inte hade sagt något till någon. Och ledsen för att hon skulle flytta så långt bort. Jag önskar nästan att jag aldrig fått brevet från Lisa.
Men dagen efter i skolan hade det kommit en ny kille till klassen. Han hette Erik och var faktiskt lite snygg. Men bara lite!
Han skulle sitta vid mitt bord och fröken hade sagt att jag hade "ansvar" för Erik.
På rasten visade jag honom runt på skolan och berättade att Lisa hade flyttat. Erik förstod hur jag kände mig och trösta mig och sa:
- Vi kan ju vara vänner.
Och det blev vi.
|