Häst är bäst

Skriven av Amanda, 11 år från Sverige.

Jag kände den speciella lukten när jag kom in i stallet. Hörde det vana gnäggandet, ljudet från när ridstövlarnas klackar slog i sten golvet och när hästarna sparkade omkring för ett försök av iver att få komma ut.
Häst, häst.....mmm....häst är bäst!
-----------------------------------------------
Amanda tog 15:33 tåget mot tumba för att sen ta 732
mot skrefsta. Skrefsta var den ridskolan som Amanda red i.
Amanda kände ivret när hon satt i bussen till stallet, samma
iver som hon hade känt första gången hon skulle rida fast det var
så många år sen. När hon äntligen hade kommit av vid hågelby
så var det bara den väldigt långa vägen att gå som tog typ 100 år.
Efter en halvtimme var Amanda framme och satte fart mot sina
sköthästar Frida och Sunny. Men när hon kom fram till deras spiltor
så var båda tomma. Amanda gick fram till sin ridfröken o frågade
var Sunny o Frida var.
-Dom kommer aldrig mer vara här på ridskolan mer. Sa Amandas ridfröken Elin o log ett sorgset leende.
-Vad menar du? Frågade Amanda. Har dom blivit sålda??
Elin skakade på huvudet.
-Nej, dom finns inte här överhuvudtaget...
Amanda hade äntligen fattat.
Hon slängde upp ridväskan på ryggen o försvann ut i det mörka vinter vädret...
-----------------------
Det var sista gången Amanda var i det stallet.