Dyster dikt från mig

Att leva sig in i sina fantasier är lätt man liksom bara flyter bort kommer bort från allt elände och sånt i i världen man är någon annan stans.
Men sen när någon drar upp en till ytan igen kommer man på att man inte är där, man sitter i samma gammla tråkiga värld som alltid.

(Jatg vet att detta är en dyster dikt men var tvungen att bara skriva den man kanske förstår att jag älskar att läsa bara få komma bort från omvärlden mitt älsklings tid på dyngnet är även på natten när man får sova och bara drömma)