|
Panelen svarar
 Här är de frågor som har besvarats inom ämnet astronomi. Är du intresserad av något speciellt så kan du spara tid genom att söka efter det.
Här kan du ställa en egen fråga till Henrik Hartman om astronomi!
Hej!
Vi är en förskoleklass i Stockholm, som har tema "Förr i tiden" och vi tänker börja från början med "big bang".
Våra frågor:
Vad fanns innan big bang?
Varför hände big bang?
Varför finns det syre på bara vissa ställen?
Hur många stjärnor finns det?
Hur skapades atmosfären?
När tar jorden slut?
När solen sprängs blir det mörkt då?
Vad finns bortom oändligheten?
Hur kan människor vara på jorden om den snurrar?
Hälsningar från oss i förskoleklass Måne
/ Förskoleklass Måne, 6 år från Stockholm
Hej Måne!
Om ni ska arbeta med 'förr i tiden' är det lämpligt att börja med big bang :)
Enligt vad vi förstår nu har det gått 13.6 miljarder år sedan dess. 13600000000 år. Varför det hände och vad som fanns innan vet man inte.
Solen bildades inte direkt, utan för ca 4.5 miljarder år sedan, och kommer leva några miljarder år till. Den skickar då ut ett gasmoln och blir sedan först ljusare och sedan mörkare. Men då är vi sedan länge borta.
Att vi har syre på jorden är tack vare att vi ligger lagom nära solen och har en atmosfär, dvs gas runt planeten. Andra planeter har ingen atmosfär eller så består den av helt andra gaser.
Vi människor dras mot jorden eftersom den är så stor. På samma sätt dras jorden mot solen. Vi dras ut lite när jorden snurrar, men inte mer än att vi ändå dras mot jorden. Hade jorden snurrat mycket snabbare hade vi flugit ut.
Universum har många galaxer, som är samlingar av stjärnor. VI bor i en galax som heter vintergatan. Vår sol är en av de flera hundra miljarder stjärnor som finns i vintergatan.
Lycka till med ert arbete.
Hälsningar
Henrik
|
När säger man att big bang smällde?
/ amelia andersson, 12 år från klippan svergie
Hej Amelia!
big bang kallas det tillfälle när universum (och tiden) började, så det hände vid t=0 eller för 13.7 miljarder år sedan.
big bang ska inte blandas ihop med supernovor, som är slutstadiet stora stjärnors liv. Detta är stora explosioner, men inte alls i dignitet med universums bildande.
Hälsningar
Henrik
|
Hej! Jag undrar om du kan berätta lite om bigbang, Det är såhär att jag ska ha ett prov och jag förstår inte riktigt bigbang hoppas du hiner svarar innan onsdag! kram
/ Elin Larsson, 13 år från Tvååker
Hej Elin!
bigbang kallar man den händelse när universum bildades. Namnet kommer från forskare som inte trodde på idén, och gav den namnet big bang, eller den stora smällen.
Fler och fler observationer visar att det faktiskt kan vara så det gick till, men vi vet fortfarande inte vad som fanns innan eller utanför.
Hälsningar Henrik |
Hej! Jag undrar varför helium och väte var de första grundämnena som bildades under The big bang?
/ Sofie, 16 år från Båstad
Hej Sofie!
De partiklar somk bygger upp våra atomer är protoner, neutroner och elektroner. Protoner och neutroner bygger upp kärnan och kring denna cirkulerar elektronerna. Efter bigbang var dessa fria, men när temperaturen minskade, bildades atomer när protonerna och neutronerna slog sig samma. Det lättaste grundämnet är väte med en proton (+ev en neutron) och en elektron. Nästa ämne är helium med två protoner.
Hälsningar Henrik |
Tjenare Henrik! Jag har här två frågor som jag mycket gärna vill ha reda på tack i förhand !
Vad är big bang?
På vilket sätt menar forskare att det är en trolig början på vår existens?
Mvh Pernilla
/ Pernilla, 15 år från Vänersborg
Hej Pernilla!
big bang kallas den händelse när universum bildades (enligt den rådande teorierna). Från början var nämnet ironiskt från teorins motståndare.
Halter av vissa lättare grundämnen som vi ser idag stämmer bra överens med teorin för big bang. Man observerar också en bakgrundsstrålning i unversum (den 'kosmiska bakgrundsstrålningen') som förutspås av teorin.
/Henrik |
Hej!
Ett par frågor:
1.Jag undrar hur det är att jobba som astronom, hur mycket man får betalt, utbildningen och hur länge utbildningen varar?
2.Universum består av oändligt galaxer, hur åker man igenom galaxerna?
3.Hur kunde big bang upstå från ingenting? Liksom det fanns ju ingenting från början, hur kan något uppstå från ingenting?
4.Hur skapades Universum?
5.Är det sant att tiden går saktare i rymden?
Tack!
/ Arvin, 14 år från Göteborg
Hej Arvin,
För att bli astronom måste man läsa naturvetenskaplig eller teknisk linje på
gymnasiet, och sedan läsa antingen matematisk-naturvetenskaplig linje
eller civilingenjörsprogrammet på universitet. Efter dessa universitetsstudier
i fyra år måste man genomgå en forskarutbildning på ytterligare fyra-fem
år på universitetet. Därefter kan man börja arbeta som astronom.
Vi känner ännu inte till alla detaljer kring big bang, till exempel varifrån all energi
kom ifrån. Än så länge kan vi bara studera vad som hände med denna energi när
den väl var närvarande.
Tidens hastighet går olika fort, och längden av sträckor varierar, beroende på hur
snabbt man rör sig och hur nära massiva kroppar man befinner sig. Det är
detta som gör att alla observatörer observerar samma hastighet hos ljuset
oberoende av hur de rör sig.
/Björn |
hur länge har vår galax existerat?
/ sarah, 16 år från stockholm
Hej Sarah,
De allra äldsta stjärnorna i vår galax Vintergatan har en ålder på 13.4 miljarder år. De innehåller material
från en ännu tidigare generation stjärnor som bildades 0.2 miljarder år tidigare, alltså för 13.6 miljarder
år sedan. Eftersom universums ålder är 13.7 miljarder år betyder det att vår galax Vintergatan
började bildas kanske "bara" 100 miljoner år efter big bang.
/Björn |
hej!
jag skulle vilja veta hur väte och syre bildades i universum?
och hur kom vattnet till jorden?
/ Lisa Niklasson, 17 år från kungälv
Hej Lisa,
Väteatomens kärnor (alltså vanliga protoner) började bildas ungefär en
miljondels sekund efter big bang, när temperaturen hade sjunkit till
ca 10 000 miljarder grader. Vid denna tid fanns det redan elektroner.
Heliumatomens kärnor började bildas ca 3 minuter efter big bang, och
var färdigbildades ca en kvart efter big bang.
Dock kunde väteatomkärnor och elektroner inte slå ihop sig och
bilda väteatomer (eller heliumkärnor och elektroner bilda heliumatomer)
förrän ca 700000 år efter big bang, då temperaturen blivit så låg
(ca 3000 grader), att universums materia började bli
elektriskt neutral.
Sedan får vi vänta ganske länge, kanske några hundra miljoner år efter
big bang, innan det hade hunnit bildas stjärnor, som i sina inre
delar bildade nya grundämnen, genom att slå ihop väte och helium
med varandra. Kol bildas till exempel i den så kallade
trippel-alfa-processen, där heliumatomer slås samman, och används
sedan som byggnadsblock för att bygga just syre, men även neon
och magnesium. Syre bildades alltså (och bildas fortfarande) genom
fusion inuti stjärnor.
När väte och syre blandas i den interstellära rymden kan de tillsammans
bilda vatten. Tittar man på spektra av nebulosor, hittar man ofta
absorptionslinjer vid ca 3 mikrometers våglängd, som talar om att det
i nebulosorna finns små korn som bland annat innehåller fruset
vatten, is. Eftersom solsystemet bildades ur en sådan nebulosa är
det också naturligt att det ska finnas vatten i solsystemet.
Vi tror att jorden "föddes" med en stor del av sitt vatten, kanske 50%
eller kanske upp till 90% av det. Resten, alltså 10-50% av jordens
vatten har förts hit efter det att jorden bildades, genom att
vattenrika kometer har slagit ned på jorden.
/Björn |
När uppstod Vintergatan?
/ Isabella, 16 år från Eskilstuna
Hej Isabella,
De allra äldsta stjärnorna i vår galax Vintergatan har en ålder på 13.4 miljarder år. De innehåller material
från en ännu tidigare generation stjärnor som bildades 0.2 miljarder tidigare, alltså för 13.6 miljarder
år sedan. Eftersom universums ålder är 13.7 miljarder år betyder det att vår galax Vintergatan
började bildas kanske "bara" 100 miljoner år efter big bang.
/Björn |
Alla stjärnor som vi ser, är det solar? Alltså solar med egna planeter och solsystem? Är alla stjärnor och solar uppbuggda som våran sol? Är halon ett osynlig´t hölje av materia?(vad är materia?) det står på de fakta sidor jag kollat att det ska vara runt alla galaxer.. men det står även att halon inte är runt elliptiska galaxer.. vad stämmer? Består universum av fler än de 92 kända grundämnena som utgör de synliga stjärnonra och planeterna? Bildades väte och helium 400 000 år och inte tidigare p.g.a. att det först var för varmt och sedan för kallt eller hur var det egentligen? varför bildades bara de lättaste grundämnen då och inte de andra? vad finns det för bevis för att big bang teorin stämmer? vad ör mörk materia och mörk energi? DEt står på ngra fakta sidor att man trodde att universum var statiskt.. vad menar de med det? vad är fixstjärnor? vad är det för ngt som utgjorde själva big bang (alltså från vart började universum att epandera?
Det blev endel frågor men jag hoppas att dukan svara
/ Rebecca, 12 år från sverige
Hej Rebecca,
Alla stjärnor vi ser är solar på stort avstånd. Eller för att uttrycka det på ett annat
sätt: solen är också en stjärna, sett på ganska litet avstånd!
Alla stjärnor ser inte ut exakt som vår sol - en del är mindre och andra är större. Stjärnors
massa och innehåll av olika ämnen, samt deras ålder, gör att de ser ganska
olika ut och uppför sig annorlunda än solen.
Halon är en sfärisk distribution av stjärnor som omger en spiralgalax. Halon består av gamla
stjärnor som bildades i samband med att galaxen själv bildades. Spiralen i sig består istället
av unga relativt nybildade stjärnor, och utgör en mer eller mindre platt struktur. Anledningen
till att man inte talar om halon för elliptiska galaxer, är att de är fattiga på unga stjärnor, och
de har ingen platt spiralstruktur. Alla stjärnor i elliptiska galaxer är gamla och ligger i ett mer
eller mindre sfäriskt moln - det finns alltså inte någon anledning att tala om en speciell
halo-population i detta fall.
Det periodiska systemet innehåller 105 grundämnen som alla finns både på jorden och
ute i rymden (de flesta grundämnen är dock väldigt sällsynta). Det finns inte några grundämen
ute i rymden som inte finns på jorden.
Precis efter big bang var det så varmt att endast fria kvarkar och leptoner (som elektronen)
kunde existera. Men redan en miljondels sekund efter big bang hade temperatuen sjunkit
till ca 10 000 miljarder grader, vilket gjorde att kvarkar kunde bilda protoner och neutroner.
Och en proton är ju inte någonting annat än en vätekärna! Dock blev det inte tillräckligt
svalt (ca en miljard grader) för att helium skulle kunna bildas, förrän tre minuter efter
big bang. Man räknar med att allt helium därefter bildades inom en kvart efter big bang. Vad
som fanns i universum då var fria vätekärnor, fria heliumkärnor, extremt små mängder av fria
litium-, beryllium- och borkärnor, samt fria elektroner. Det som händer ca 700 000 år
efter big bang, är att det blir tillräckligt kallt för dessa atomkärnor att suga åt sig
elektronerna, och för första gången bilda neutrala atomer.
Det är endast de lättaste grundämnena som bildas i big bang. Anledningen är att man inte
kan bygga en stabil atom genom att slå ihop två heliumatomer med varandra - en instabil
berylliumkärna bildas, men den sönderfaller mycket snabbt. Vad som krävs är en miljö
där materien är så tät, att den där berylliumatomen under sitt korta liv lyckas krocka med
ytterligare en heliumkärna - då bildas kol, som är stabilt. En sådan tät miljö fanns inte i
big bang. Däremot finns den i centrum på stjärnorna! Därför kunde inte ämnen tyngre än
helium börja bildas förrän efter några tiotals miljoner år efter big bang, efter att de första stjärnorna
bildats!
Fyra starka bevis för big bang-teorins korrekthet är att den förutsäger att universum
expanderar, att den ursprungliga kemiska sammansättningen var ca 75% väte och
25% helium, att det finns en bakgrundsstrålning vid en viss radiovåglängd och att
det inte finns några stjärnor äldre än den beräknade åldern på universum, 13.7
miljarder år. Allt detta stöds av observationer. Detta har jag skrivit mer utförligt om tidigare.
Mörk materia är materia som inte sänder ut eget ljus, till exempel planeter och
vi människor. Det måste finnas en stor mängd mörk materia, för dess gravitation
påverkar galaxernas rotation på ett sätt som den ljusa materien (alltså den materia
bunden i lysande stjärnor) inte ensam klarar av.
Mörk energi är den okända mekanism som för universum att expandera allt
snabbare med tiden. Man har nämligen upptäckt att expansionstakten
inte är konstant eller avtagande, utan att den faktiskt ökar hela tiden!
Det måste finns någon okänd kraft som motarbetar gravitationen - den
kallar vi mörk energi.
Att universum är statiskt betyder att universum inte expanderar eller kontraherar
(dvs faller ihop). Det trodde man förr, men nu vet vi alltså att universum
faktiskt expanderar.
Fixstjärnor är de stjärnor som vi ser på himlen. De är fixa, dvs står still, till
skillnad från det som man förr kallade de "vandrande stjärnorna", dvs
planeterna.
Det var många svar! Jag hoppas du är nöjd!
/Björn
|
Varför tror man allmänt på big bang. (nämn någon som pekar på att detta har hänt?
/ Goran , 18 år från Sverige
Hej Goran,
Det finns fyra starka observationella bevis för att big bang-teorin
måste vara riktig (åtminstone i grova drag).
1. Teorin förutsäger att rymden måste expandera, vilket får galaxerna
att alla röra sig bort från varandra, med en hastighet som ökar ju längre
bort en galax befinner sig. Mätningar av galaxers hastighet som funktion
av avstånd visar att det ser ut just på det viset.
2. Enligt teorin kan man utifrån den observerade expansionshastigheten
räkna ut universums ålder. Den ålder man får blir då 13.7 miljarder år.
Om man kunde hitta stjärnor vars ålder var mycket äldre än så, skulle
någonting helt klart vara fel. Men alla stjärnor vars ålder man har mätt
visar sig vara yngre än just 12-13 miljarder år. Det tyder på att det är någonting
speciellt med just denna ålder.
3. Enligt teorin kommer materia och strålning att vara i termodynamisk
jämvikt fram tills den så kallade rekombinationen, som inträffade ca
3000 år efter big bang. Rekombinationen betyder att elektroner och
protoner förrenade sig och bildade de första atomerna. Vid denna
händelse slutade strålningen av växelverka starkt med materian.
Det betyder att strålningens temperatur i fortsättningen bara förändras
på grund av universums expansion. Man räknade ut att denna strålning
i dag skulle motsvara en så kallad svartkroppsstrålning med en temperatur
på 2.7 Kelvin. En sådan strålning kan man faktiskt observera med radioteleskop,
just vid den förutsagda temperaturen. Detta kallas för den kosmiska
bakgrundsstrålningen.
4. Efter att universum bildas, bestod universum av en "energisoppa" ur
vilken det bildades atomkärnor, allt eftersom att temperaturen gick
ned. Man kan räkna ut exakt vilka atomer som ska bildas, och i vilka
relativa mängder. Man räknade ut, att det i big bang endast kunde
bildas väte (till ca 75%) och helium (till ca 25%), samt små spår av
ämnena litium, beryllium, och bor. När man tittar på den kemiska
sammansättningen hos vår egen galax, och andra galaxer, finner
vi just att universum domineras av väte och helium, i de proportioner
som teorin förutsäger.
/Björn |
Vi arbetar med jordens skapelse. Vi undrar hur universum skapades? Vad är big bang?
Vi är tacksamma för svaret.
Hälsningar Elin och Pauline
/ Elin och Pauline, 9 år från Partille
Hej Elin och Pauline,
Jag har på flera ställen på dessa sidor skrivit om hur jorden bildades
och även hur universum bildades. Leta lite bland svaren så hittar
ni kanske någonting intressant. Det kan också vara en bra ide att
gå till biblioteket och låna en bok om astronomi. Där finner ni
mycket mer utförliga svar än vad jag kan ge här.
/Björn |
Hej björn ja har några svåra och några lite lättare frågor som du ska få bita i.
för det första så undrar ja vad Tid är för något, hur det uppstod. är det så att det skapades med big bang eller har det alltid funnits något som kallas tid, eller kan det vara så att tid bara är något som vi människor har i huvudet.
Om det nu är så att tid skapades med big bang skulle det inte kunna vara så att universum tillslut slutar att expandera eller helt enkelt börjar implodera. I så fall så borde tiden kunna stanna eller tillslut börja gå baklänges, eller?.
Och tiden påverkas ju av gravitationen så borde inte tiden stå helt stilla i ett svart hål?
Ja vet inte riktigt om du är rett person att fråga, men man kan ju hopas att ja har kommit rät.
Å så undrar ja såklart om vad man ska gå för linje för att typ arbeta och forska om tiden å universum, vad blir man då?
/ Alexander Samuelsson, 16 år från Göteborg
Hej Alexander,
Alla människor har en upplevd känsla av tid, och vi har en intuitiv förståelse för
vad tid är (även om det kan vara svårt att beskriva den med ord) - det är någonting som
obönhörligt går i en viss riktning (vi föds, åldras, dör) och som får händelser omkring oss
att utspela sig som i en film. Ibland upplever vi att tiden går långsamt (när vi har tråkigt), och
ibland upplever vi att tiden går snabbt (när vi har roligt).
Filosofer har ofta frågat sig vad denna av människan upplevda tid egentligen är för
någonting. Är det någonting som bara vi människor upplever (som du säger, "finns i huvudet"),
eller finns den "på riktigt"? Många filosofer skulle säga att det inte finns någon verklighet
"bortom" det vi faktiskt upplever. Vi kan aldrig "gå utanför oss själva", och beskriva universum
objektivt. Vi kommer alltid att se världen på ett subjektivt sätt, så som den registreras av våra
sinnesorgan, och som dessa "mätningar" gjorda av sinnesorganen sedan tolkas av vår hjärna.
Fysikern intar här en praktisk och pragmatisk hållning. Vi struntar i om tiden existerar eller
ej. Det viktiga är att vi upplever tid, och att vi kan hitta på praktiska sätt att mäta tid, som
är mycket mer exakta än vår känslomässiga upplevelse. Vi kan till exempel bygga ett
mekaniskt ur, som alltid tickar på i en viss takt, och som inte går långsammare när vi
har tråkigt, eller snabbare när vi har roligt. Detta mekaniska ur kan vi sedan använda för
att mäta det tidsintervall som förflyter mellan två händelser i naturen. Detta är den
fysikaliska tiden.
Ur praktiskt hänseende så uppstår den fysikaliska tiden vid big bang. Det finns inte någon mening
med att använda tidsbegreppet före big bang, eftersom vi ändå inte har några ekvationer att
stoppa in tiden i, eftersom alla fysikaliska lagar bryter samman vid big bang. För fysikern är alltså
tidsbegreppet meningslöst före big bang - tiden existerar inte. Hur det förhåller sig för en filosof
vet jag inte - det beror kanske på vem av dem man frågar.
Den fysikaliska tiden har en riktning. Det upptäckte man under 1800-talet när man började
studera termodynamik (man hade uppfunnit ångmaskinen och började intressera sig
för sambandet mellan gasers volym, tryck och temperatur, samt relationerna mellan kraft,
energi, och arbete). Tidigare hade Newton introducerat mekaniken, vilken gjorde att man i
detalj kunde beskriva till exempel planeternas rörelser som funktion av tid. Men det fanns inte
något i Newtons mekanik som "förbjöd" att tiden skulle börja gå baklänges (planeterna skulle
bara snurra åt andra hållet, inte mycket mer med det). Men det man upptäckte när man studerade
termodynamik, var någonting som kallas entropi, och som uttrycker graden av oordning i ett
system. Med ett system menar vi en till exempel en gas, och med grad av oordning menar vi
till vilken grad molekylerna i gasen är jämnt utspridda i en volym (oordnade) och till vilken
grad de är samlade i klumpar så att de bara upptar delar av volymen (ordnade). Man räknade
ut att naturen endast har förmåga till långsiktig ökning av oordning, dvs ökning av entropi. Naturen
kommer aldrig spontant att samla alla molekyler som finns i en låda, till ett av lådans hörn. Tvärt
om, så kommer Naturen att försöka sprida ut molekylerna jämnt fördelade över hela lådan. Detta
kallas att "entropin ökar" (alltså, oordningen ökar). Det är detta som ger den fysikaliska tiden
en riktning, för om vi hade vänt på tidens riktning, så hade entropin plötsligt minskat, och
det är inte tillåtet!
När man löser allmäna relativitetsteorins fältekvationer, som beskriver hur universum kommer att
utvecklas under långa tidsrymder, kan man finna att universum först expanderar under lång tid,
för att sedan stanna upp och falla samman igen. Detta händer bara om medeldensiteten i
universum (alltså antalet kilogram per kubikmeter) överstiger ett visst kritiskt värde. Denna
implodering sker dock utan att tidens riktning kastas om. Tiden går alltså alltid framåt. Det imploderande
universum kommer inte att vara en "spegelbild" av det universum som en gång expanderande.
Det kommer inte vara så att stjärnor som en gång dog, plötsligt återuppstår, blir yngre och yngre,
för att sedan försvinna i en omvänd födelse. Istället kommer bara nya stjärnor födas, leva och
dö, precis som vanligt.
Det är riktigt att tid påverkas av gravitationen, men inte riktigt på det sätt som du beskriver det.
En astronaut som faller in i ett svart hål kommer inte att uppleva någonting märkligt, hans
klocka kommer att ticka på som tidigare. Om han dock sänder ut en radiosignal varje
sekund (enligt hans egen klocka), och denna signal registreras av hans kompis utanför
hålet, så kommer hon att mäta signaler som gradvis kommer med allt långsammare
tempo enligt hennes klocka. Hon tycker att astronauten som faller in i hålet gradvis
når ett tillstånd när oändligt tid förflyter mellan "hans" sekunder. Dock upplever han inte
själv saken som sådan.
/Björn |
vad fanns före big bang
/ roy
Hej Roy,
Observerar man galaxerna och mäter deras hastigheter finner man
att de alla är på väg bort ifrån varandra. De måste därför ha legat
mycket närmare varandra för länge sedan. Går man 13.7 miljarder
år tillbaka i tiden, måste tätheten i universum närmat sig oändligt
stora värden. Det är detta supertäta och superheta tillstånd vi
kallar för big bang. De fysikaliska lagar vi har i dag bryter samman,
och kan inte användas för att räkna ut hur det såg ut "före" big
bang. Vi vet alltså helt enkelt inte hur det såg ut!
Vad vi behöver är en teori som talar om för oss hur gravitation
fungerar på mycket små avståndsskalor, som inuti en atom. Man
kallar en sådan teori för "kvantgravitation". Fysikerna arbetar för
fullt för att komma på hur denna kvantgravitation uppför sig.
Om de lyckas, kommer vi kanske kunna besvara din fråga.
/Björn |
kommer man någonsin veta vad halon är för nått asså det som är runt vår galax vintergatan
/ jimmy tanzi, 15 år från linköping
Hej Jimmy,
Vi vet redan i dag ganska mycket om halon, alltså det material som omger
vår galax, och som bildar en mer eller mindre sfärisk struktur. Där finns det
bland annat mycket gamla stjärnor, som var bland de första som bildades
när vår galax uppstod några miljarder år efter big bang.
/Björn |
Jag förstår inte riktigt det där med big bang, kan du förklara för mig om det?
/ Alexander, 16 år från Stockholm
Hej Alexander,
Om man observerar ett stort antal galaxer och mäter deras hastigheter
finner man att de alla är på väg bort ifrån varandra. Om man därför
går bakåt i tiden, innebär det att galaxerna måste ha varit närmare
varandra än nu. Faktum är, att går vi 13.7 miljarder bakåt i tiden
så måste densiteten i universum (alltså antalet kilogram per kubikmeter)
ha börjat närma sig ett oändligt stort tal. Det är detta tillstånd, när
universum var oändligt tätt och fruktansvärt hett, som vi kallar
för "big bang".
/Björn |
Hej!
Nu har jag några funderingar jag länge undrat och funderat över:
1. Kan man få svindel i rymden? eller någon obehaglig känsla av att vara upp-och-ner om det inte finns någon dragningskraft? Känns det likadant hur man än står? Finns det ens något håll i rymden som kan kallas upp-och-ner? Isåfall skulle man ju kunna snurra runt hur som helst utan att märka det.
2. Flyttar sig stjärnorna oxå som planeterna gör? eller sitter dom på något underligt sätt fast på samma ställe hela tiden?
3. fallande stjärnor har man hört talas om..men är det möjligt med en fallande jord?
och OM jorden skulle falla vart skulle den falla då? För jorden är ju så pass stor att planeterna som den träffar kanske bara går sånder i bitar och den fortsätter att falla. Och om inte, om jorden oxå går sönder i bitar så blir det ju en ny bigbang. helmysko
4. hur kan universum vara oändlig? Det åste ju ta slut någon gång...fast å andra sidan vet man att den kan ju inte bara ta slut. för vad skulle finnas där då? ett vitt tomrum? ja då är det ju någonting ändå.
har oxå funderat:
Varför finns universum över huvudtaget? Om inte universum fanns vad skulle finnas där bakom då?
:)
/ Malin, 15 år från sverige
Hej Malin,
1. Människan är van vid att veta vad som är upp och ned, och vi använder gravitationen för
att orientera oss. Känner vi ingen gravitation, som i rymden, blir vi lätt förvirrade och
får svindel.
2. Det är riktigt att stjärnorna långsamt flyttar sig över himlen. Det går dock så långsamt att vi inte
ser det med blotta ögat under en livstid. Men om vi hade kunnat se hur stjärnhimlen såg ut
för 40000 år sedan skulle det vara tydliga förändringar - de välbekanta stjärnbilderna skulle
vara förvrängda, stjärnor som i dag är ljussvaga skulle lysa starkare, eller tvärt om.
3. Anledningen till att saker faller till marken är att jorden drar sakerna till sig med sin gravitation.
Om någonting drar jorden till sig med sin gravitation, så kan man väl säga att jorden faller mot
detta någonting. I den meningen faller ju jorden mot solen, eller hur? Det är bara att vi missar
solen och konstant befinner oss i fallande rörelse - vi går i bana runt solen.
4. Det är riktigt att det är svårt att föreställa sig en oändlig rymd. Men bara för att någonting är
svårt att föreställa sig, betyder ju inte att det inte finns?
/Björn |
Hej Björn,
jag undrar vem var det egentligen som upptäckte big bang?
Vad hände igentligen under den stora smällen? Något som jag har funderat länge på också är varför uppstod det liv på just våran planet och varför inte på tex. Mars?
Jag skulle bli jätte tacksam för svar!
// Natasha
/ Natasha, 15 år från Stockholm
Hej Natasha,
Insikten om att universum började i ett superhett och supertätt tillstånd har växt fram
gradvis med åren, det går inte att peka ut en enskild upptäckare. Några viktiga
centralgestalter är dock Albert Einstein (som utvecklade den gravitationsteori
som kallas allmänna relativitetsteorin), Alexander Friedman (som löste allmänna
relativitetsteorins fältekvationer vilket avslöjade att universum måste expandera),
Edwin Hubble (som genom astronomiska mätningar visade att teorins förutsägelser
var korrekta - universum expanderade verkligen). Personen som gav namn åt
"big bang"-teorin var Fred Hoyle. Han var motståndare till teorin och ville ge den
ett namn som såg "löjligt" ut. Det blev dock snabbt populärt, och används än i dag.
För att liv ska uppstå krävs det mycket speciella förhållanden. Det måste finnas
flytande vatten, den får inte vara för varmt eller kallt, man måste vara skyddad
från skadlig strålning, och det måste finnas rätt sorts molekyler att bygga av.
På jorden rådde dessa förhållanden eftersom vår planet har en lagom storlek
för att ha en skyddande atmosfär, och den ligger på lagom avstånd från solen
för att det ska bli en bra temperatur. På andra planeter ser det dock inte lika
bra ut.
/Björn |
Hej, jag undrar varför det finn så mycket helium i rymden? Vad har det för relation till big bang?
/ frida, 16 år
Hej Frida,
Det krävs väldigt speciella förhållanden för att bygga stora atomer som syre, kol,
kväve, järn etc. Man hittar bara sådana förhållanden inne i stjärnor. Därför var det bara de allra
lättaste atomerna som kunde bildas precis efter big bang. Väte består bara av
en ensam proton som fångat in en elektron, och sådana finns det gott om.
Tre fjärdedelar av hela universums massa utgörs av väte. Nästan allt annat är
helium, vilket är den näst lättaste atomkärnan. Alla andra grundämnen utgör tillsammans
bara ett par procent av massan i universum.
/Björn |
hej igen.. vill fråga lite om big bang och om liv på andra planeter också nu när jag ändå är i farten ;) vad var det som hände egentligen? fanns det något innan det och i så fall vad? hur har man kommit fram till denna teori?
kan det finnas liv på andra planeter? vad vet vi om förutsättningarna om liv utanför vårt solsystem? om det skulle finnas liv, skulle man kunna få kontakt med dessa varelser då och i så fall hur? hur kan man förklara alla UFO-rapporter som kommer då och då? för det gör det väl!?
tack än en en gång!
johanna
/ Johanna, 15 år från Habo
Hej Johanna,
big bang-teorin uppstår om man tillämpar Albert Einsteins allmänna
relativitetsteori på hela universum. Relativitetsteorin är ett matematiskt
sätt att beskriva gravitation. Den talar om exakt hur ljusstrålar kommer
att röra sig genom ett rum som är fullt med kroppar som har massa.
Ljusstrålarna används för att "avslöja" geometrin (strukturen) hos det
tomrum genom vilket ljuset rör sig. Kroppar med massa har nämligen
förmåga att kröka rummet (dvs böja på ljusstrålar). När andra kroppar
färdas genom detta krökta rum påverkas deras rörelser, och det är
detta vi kallar gravitation. Jorden färdas därför egentligen inte runt
solen därför att solen "drar" i jorden, utan jorden färdas hela tiden
rakt fram i ett rum som blivit krökt av solens massa.
Om man tillämpar denna märkliga relativitetsteori på den materia som finns
i universum (alltså alla galaxer), så talar den om hur galaxerna kommer
att röra på sig. Teorin förutsäger att alla galaxerna kommer att röra
sig bort ifrån varandra. Orsaken är att det tomrum som omger galaxerna
hela tiden blåses upp. Dessa teoretiskt förutspådda rörelser hos galaxerna
har också bekräftats av astronomiska observationer - universum uppför
sig faktist på det sätt som teorin säger att det ska göra!
Går man riktigt långt tillbaka i tiden, 13.7 miljarder år närmare bestämt,
når man ett tillstånd där alla galaxer vi känner till måste ha varit
sammanpackade inom en volym lika litet som ett sandkorn. Det är
detta superheta, supertäta tillstånd som vi kallar big bang.
Nu till frågan om liv på andra planeter: Till dags dato har man aldrig hittat liv
utanför jorden. Dock misstänker man, att det på Mars och kanske på
Jupitermånen Europa, råder sådana förhållanden att mycket enkla
mikroorganismer (typ bakterier) skulle kunna överleva. Men man vet ännu
inte om så är fallet. Huruvida det finns liv på planeter utanför vårt
solsystem vet vi inte heller. Forskare lyssnar efter radiosignaler som
kanske sänds ut av främmande civilisationer, men hittills har man aldrig
upptäckt något.
När det gäller UFO-rapporter så ser människor märkliga saker hela tiden.
Oftast rör det sig om naturliga fenomen som man är ovan vid att
se (meteoriter, norrsken, avlägsna åskväder, etc), eller ovanliga
mänskliga aktiviteter (väderballonger etc). Man misstar sig helt enkelt.
Ofta är historierna bara påhittade, för människor vill bli berömda och
tjäna pengar. Personligen tror jag inte på någon av dessa historier.
/Björn |
|
Panelen svarar
